Fler än 350 miljoner människor i världen hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjärt-kärlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva läkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolär (endast nedstämdhet) eller bipolär (även med maniska inslag). En primär ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

I dagens samhälle drabbas ett större antal individer av en hjärtinfarkt varje år. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt är depression som kan leda till återinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har på patienten efter insjuknande i hjärtinfarkt samt se om de minskar graden av depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick från åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som användes utgick från Carnevalis modell Dagligt Liv ? Funktionellt hälsotillstånd.

Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ?Question-and-Answer?-modellen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter.Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och depression.

Abstrakt Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvårdKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoängSidantal: 46Författare: Susanne Lindberg Gustafson Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvårdMetod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ?vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?? och ?har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på depressionssjukdomens prognos?? Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara..

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en Postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med depression. Copingstrategierna har belysts utifrån hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har även granskat om och i så fall hur dessa copingstrategier är könsbundna. Vår empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gått eller går i behandling. Våra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna använder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för depression, tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd..

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades.

The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects.

I de flesta fall är diagnosen en välkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan också komma att bli en mall med förväntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen låter sig påverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten påverkas av att få diagnosen depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes målinriktat utifrån följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem års erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med depressionstillstånd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sällan upplevdes negativt av patienten utan att den istället normaliserade och förklarade individens tillstånd.