Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, drabbar 30-35 % av alla vuxna patienter som genomgåren operation under generell anestesi. Konsekvenser som PONV kan leda till är bland annatelektrolytrubbningar, förlängd vårdtid, allmän fördröjning av rehabilitering efter operation samtsårrupturer. Läkemedel mot PONV har studerats grundligt, dock uppnår endast 30 % av patienternatillfredsställande effekt samtidigt som flertalet biverkningar besvärar patienterna. Sjuksköterskan har enviktig uppgift i att motverka komplikationer som uppkommer vid vård och behandling och en kritisk frågavar om den komplementära metoden akupressur är en lämplig metod att använda i detta avseende dåläkemedelsbehandling inte räcker till. Syftet med uppsatsen var således att beskriva och värderabevisvärdet av effekterna vid akupressur mot PONV för att kunna bidra med evidensbaserad omvårdnad.Metoden som användes var, att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativforskning, och 12 kvantitativa studier som ansågs bidra med evidens analyserades i resultatet.

Syftet med studien var att undersöka aktivitetsförmåga, symtom, smärta och tillfredställelse samt sambandet mellan aktivitetsförmågan, gipstid och antalet behandlingstillfällen hos arbetsterapeut efter tumbasartroplastik 1 till 2 år efter operation och efterföljande rehabilitering. Till samtliga patienter (n = 80) som opererades från jan 2008 till mars 2009 skickades självskattningsinstrumentet, hälsoenkäten Quick DASH samt ett frågeformulär gällande om man var tillfredställd/ nöjd med operationen. Hälsoenkäten belyser dimensioner av hälsorelaterad livskvalité och kan vara till god hjälp i det kliniska arbetet. Svarsfrekvensen i studien var 91 % och 86 % av patienterna svarade att man var nöjd med operationen. Quick DASH score räknades ut (n = 67) till medianvärde på 11,4 poäng .

Syftet med studien var att utreda vilka indikationer som finns för ortognatkirurgi och den utredningsprocess som patienterna genomgår innan behandlingen. Även de vanligaste preoperativa besvären som upplevs av denna patientgrupp samt huruvida de kan avhjälpas med hjälp av ortognatkirurgi studerades. Studien är uppdelad i en litterär del och en retrospektiv studie där 50 journaler över patienter som har behandlats på Skånes universitetssjukhus i Malmö har genomgåtts. Information angående vilka preoperativa besvär patienterna upplevde samt eventuella förbättringar eller försämringar Postoperativt togs ut. Litteraturen betonar att både funktion och estetik är viktigt att ta hänsyn till vid en ortognatkirurgisk behandling. Dock måste den huvudsakliga indikationen vara att skapa eller upprätthålla ett funktionellt bett. Enbart estetik är inte en tillräcklig indikation för att behandlas med ortognatkirurgi.

Postoperativt illamående och kräkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) är en vanligt förekommande komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sårruptur och förlängd vårdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer såsom bl.a. kön, ålder, fetma, preoperativ oro, långvarig fasta, användning av opioider och operationsställe. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska åtgärder i samband med detta tillstånd är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men är inte evidensbaserade i samma utsträckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, är att studera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvård vid detta tillstånd.

Förlossningssvårigheter förekommer hos ca 16 % av alla dräktiga tikar. Av dessa behandlas de flesta kirurgiskt med kejsarsnitt. Inom kirurgin används vanligen NSAID-preparat (Non-steroidal anti-inflammatory drug) vid smärtlindring som till exempel carprofen (Rimadyl® vet). I FASS vet anges dock att carprofen inte ska ges till dräktiga eller lakterande tikar eftersom det för djurslaget hund saknas vetenskaplig dokumentation över i vilken grad carprofen passerar ut i mjölken. Hos nötkreatur däremot finns studier som visar att substansen övergår i så ringa grad i mjölken att nivåerna kan vara svåra att detektera.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Aim Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ'07) is an international survey tool based on parents' estimation of their child's motor coordination skills. The purpose of this study was to investigate the validity of a Swedish version of DCDQ'07 by finding out how the classification of Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ'07 is consistent with the classification of DCD via the motor impairment test, Movement ABC.MethodIn the context of a larger study, a Swedish translated version of the parent survey DCDQ'07 were sent to 4000 randomly selected families with children aged 8 - 10 years in Stockholm County. The classifications "DCD" or "NOT DCD" with cut-off values ??of 56 (9 years) and 57 (10 years) were applied. Forty families were selected from 410 registered responses.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV är idag fokuserad på läkemedelsbehandling som t ex antiemetika. De omvårdnadsåtgärder som utförs är inte evidensbaserade i samma utsträckning som den medicinska behandlingen. Det som är ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvårdnadsåtgärd, är inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga eller behandla Postoperativt illamående och kräkningar, samt vilken effekt dessa åtgärder har ur ett omvårdnadsperspektiv.

Akupunktur och akupressur är behandlingsmetoder med sitt ursprung i den traditionella kinesiska medicinen. Idag är akupunktur och akupressur accepterade som behandlingsmetoder i Sverige. Syftet med den här studien är att beskriva hur vuxna patienter upplever effekten av akupunktur och akupressur som vårdpersonal ger som behandling vid illamående och kräkningar. Två behandlingar som ofta utlöser illamående och kräkningar är kemoterapi och operationer. Teoretisk ram för arbetet som har integrerats i resultatet är Dorothea Orem´s omvårdnadsteori.