Bakgrund: svårigheter uppstår med kommunikationen mellan patient och sjuksköterskan vid insjuknande i Alzheimers sjukdom vilket leder till hinder i smärtbedömning av personer med Alzheimers sjukdom jämfört med bedömningen avpersoner utan kognitiv nedsättning. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av korrekt smärtbedömning hos patienter med Alzheimers sjukdom. Metod: studien var en litteraturstudie, 12 artiklar samtliga kvantitativa som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: bedömning av smärta hos patienter med Alzheimers sjukdom är komplex, slutsatsen är tvetydig då resultatet visar dels att personer med Alzheimers sjukdom har mer smärta respektive mindre smärta än personer utan kognitiv nedsättning. Bedömningsinstrumenten som undersöktes i studien visade sig vara relevanta men ansvar och kunskap från sjukvårdspersonalen som använder instrumentet var ett krav för att kunna utesluta felkällor av tecken på smärta så som onormala rörelser, beteende och ljud.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

There are no reliable, objective and simple methods today for measuring pain in horses. The purpose of this study was to evaluate and describe measuring of mechanical nociceptive threshold (MNT) values with a pressure algometer in clinically pain free riding horses at the riding school of Strömsholm. In this study there were 24 horses. Tape recording and electromyelografi (EMG) was used in an attempt to increase objectivity in the examination. MNT increased with age, however sex and colour had no influence.

Feline odontoclastic resorptive lesion (FORL) is a tooth disease affecting both domestic and wild cats. Although FORL was described as early as the 1920´s, the etiology is still unclear. Several hypotheses have been presented but different studies have obtained contradictory results, and today there is no generally accepted etiology. Teeth affected by FORL are characterized by root resorption with progressive destruction of the tooth structure and alveolar bone as a consequence of clast cell activity. The disease is considered very painful when reaching a certain stage.

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier.

Aim: To investigate if physical exercise in combination with coaching will reduce pain and improve knee function in patients with mild to moderate osteoarthritis in the knee compared to physical exercise alone.Method: The study consisted of 42 patients who were randomized to either an intervention group or a control group. Both groups followed a standardized training program at home, but the intervention group received additional support with regard to the aim of their training, as well as extra coaching during the training period of ten weeks. A Visual Analog Scale (VAS) was used to evaluate the patients? pain. A 10 metre walking test, the Index of Muscle Function (IMF) and the Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) were also used to evaluate knee function.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta.Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter.Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete.

ABSTRACTPurpose: The purpose of the study was threefold. Firstly, to investigate if a four week program in pain rehabilitation had any effect on how much individuals with persistent pain worked and their degree of kinesiophobia. Secondly, to study if there was a correlation between how much these individuals worked and their degree of kinesiophobia. Thirdly, to study if there was a correlation between the change in these variables.Method: 112 patients who had participated in a four week rehabilitation program took part in the study. The study had a retrospective design, which was based on a review on medical records and consisted of three minor parts.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet.

Background: Postoperative infections are a serious patient safety problem and affects about 3 % of all patients undergoing surgery. The consequences are prolonged hospital stays, high social costs, increased use of antibiotics and impaired quality of life for the patient. It has been shown that postoperative infections may be caused by contamination already in the operating room. Today we know that there is growth of microorganisms on the instrument table´s top, but there is a research gap about the instrument table's edges.Aim: To examine if the sterile drape on the instrument table´s edges are sterile after finished surgery.Method: Contact plates are printed on strategically selected areas on the sterile drapes top and edges. In the pilot study, a total of 51 cultures were taken at the end of three operations which lasted over three hours.Results: Growth on the top surface and the edges of the sterile drape were detected.

The main purpose of this study was to investigate the effects of the non steroidal anti-inflammatory drug (NSAID) meloxicam in connection with dehorning of goat kids. Six 2-3,5 weeks old dehorned kids were given daily intramuscular injections of meloxicam (0,5 mg/kg; MG) and five age-matched dehorned kids were given isotonic NaCl (NG) for 3 days. The study was randomized and double blinded. The behavior of the kids was studied one day before dehorning, on the dehorning day and three days after. Blood samples were collected each day before the treatment and analyzed for plasma concentrations of meloxicam, hematocrit, cortisol, progesterone and glucose.

There is a need for correct and adequate pain assessment in horses. Methadone is used in pain management in horses but the full pharmacokinetic picture of methadone is not yet known. The aim of this pilot study was to develop a behaviour protocol and suggest a reliable recording method for use in a larger research project with an aim to potentially correlate behaviours to concentration of methadone in blood. In this study two coldblooded trotters were given methadone intravenously with doses of 0.1 mg/kg for horse 1 and 0.2 mg/kg for horse 2. The horses were videotaped pre and post methadone administration.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.