Sökresultat:
776 Uppsatser om Postoperativa symptom - Sida 4 av 52
Bliss i interaktion : - En samtalsanalytisk fallstudie av hur blissanvändare och tolkare tillsammans bygger upp yttranden
Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter som opererats med total knäplastik upplevt sin postoperativa smärtbehandling under tiden de vistats på en vårdavdelning.Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som framkom under analysen: aktivitet, smärta, smärtlindring och uppföljning. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevt sin postoperativa smärtbehandling som tillfredställande och att den smärta alla upplevt är den som uppkommit vid mobilisering. De första stegen vid uppstigande och framför allt böjning av knäet är det som framkallat störst smärta. Den smärtbehandling som majoriteten av deltagarna har upplevt som väldigt god är den kombinerade metoden med kyla och tryck, så kallad Cryo/Cuff.
Fritidslärares samarbetemed klasslärare
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.
"Det här är Hilda, hon är Uppsalas bästa tjej"- En fallstudie om vårdhundens roll i socialt arbete
SammanfattningVårdhundar har börjat användas allt mer inom vård och omsorg runt om i världen och i Sverige de senaste åren. Vårdhundar används främst inom äldrevården men tidigare forskning pekar mot att en vårdhundsinsats även har flera positiva effekter på symptombilden vid schizofreni. Schizofreni är en psykossjukdom som omfattas av två typer av symptom, positiva och negativa symptom. Det sistnämnda är relaterade till en stor funktionsnedsättning i personens sociala liv och är både medicinskt och terapeutiskt mycket svårbehandlade. Syftet med föreliggande uppsats är att genom en fallstudie undersöka om och i så fall hur en vårdhundsinsats kan fungera som resurs för en person med schizofreni i Uppsala kommun och hur vårdhunden kan bidra till en symptomförändring.
Sjuksköterskors smärtbedömning av barn med postoperativ smärta
Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta.
Infiltrationsanestesins betydelse för postoperativ smärtlindring
Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar.
Det sociala stödets betydelse för stress hos grundskolelärare
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.
"Det börjar med en blick" : Pedagogers uppfattningar om anknytning Anette Höglin
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.
Jämställdhetsarbete inom förskolan : En etnografiskt inspirerad fallstudie
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.
Sjuksköterskors smärtbedömning av barn med postoperativ smärta
Bakgrund: Det är inte ovanligt att barn ligger på sjukhus för postoperativ
vård. För sjuksköterskan är en viktig del i den postoperativa vården att
försöka lindra den postoperativa smärtan. För att detta ska ske på ett säkert
sätt utför sjuksköterskor smärtbedömningar. Det finns en del hjälpmedel att
tillgå men det krävs också en viss erfarenhet och kunskap om hur barn uttrycker
smärta.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors smärtbedömning, med hjälp av
smärtskattningshjälpmedel, hos barn med postoperativ smärta.
Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie där 8 vetenskapliga artiklar
använts. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004)
analysmodell.
Resultat: De mest uttalade tillvägagångssätten som sjuksköterskor använder sig
av i sin smärtbedömning redovisas i fyra kategorier; Bristande kontinuitet i
smärtbedömningar, Förhållningssätt till smärtskattningshjälpmedel, Observation
av smärtbeteende och Individuell tolkning av smärtbedömning.
Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor använder sig av olika
tillvägagångssätt när de skulle bedöma barns postoperativa smärta.
Hur lek kan fra?mjas fo?r barn med autistiska symptom : En studie gjord på ett korttidsboende
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
Kognitiv beteendeterapi för insomni och tillämpad avslappning : effekter på sömn, depressiva symptom och repetitivt negativt tänkande
Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet.
Positionering under operation : en enkätstudie om anestesisjuksköterskans rutiner
Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation.
Modifiering av ett generiskt postoperativt instrument till ett instrument speciellt inriktat mot kranskärlsoperation
Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet
?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter
kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)).
Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en
mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är
en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt
instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och
varaktighet efter denna typ av operation.
Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär
användes en kvantitativ design.
Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och
utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en
litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15),
inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).
Patienters och personals uppfattningar av den postoperativa vårdmiljön
Den omgivande miljön påverkar oss alla. På sjukhus påverkar vårdmiljön både patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vårdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vårdförloppet blir allt kortare och det är därför angeläget att patienten ges möjlighet att påbörja sin återhämtning direkt efter operationen. Det är välkänt att den postoperativa vårdmiljön innehåller flera stressorer som kan inverka negativt både på patienternas postoperativa vila och på personalens arbetstillfredsställelse.
"Det handlar om deras delaktighet" : En intervjustudie om hur barns delaktighet och inflytande framträder i några pedagogers tal om dokumentation. Lovisa Lundgren
Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.