Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gäller den postoperativa smärtbehandlingen och ansvarar för att smärtbehandlingen överensstämmer med patientens önskemål och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till långvarig postoperativ smärta som orsakar patienten förlängd vårdtid och begränsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smärtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smärtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom två kategorier: utbildning och erfarenhet, smärtskattning och dokumentation.

Knäskador inom fotbollen är tre till fem gånger vanligare hos flickor än pojkar i ung ålder. Genom att träna balans, benstyrka, bålstabilitet och koordination kan knäkontrollen öka. Svenska fotbollsförbundet har utvecklat ett träningsprogram i syfte att förebygga skador, ?Knäkontroll, förebygg skador ? prestera bättre?. Det finns olika sätt att utvärdera knäkontroll, ?Hop for distance?, ?Square hop? och ?Side hop? är hopptester som kan användas.

Mellan åren 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bärighetshöjande åtgärder längs väg 545 Storsund ? Korsträsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före åtgärder återuppstått samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak på utskiftningarnas och tjälnedträngningens betydelse för uppkomna skador vid två objekt längs sträckan. Resultatet har föregåtts av bland annat flertalet tjäldjupsberäkningar, deltagande vid provborrning och inventering.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. Smärtan är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smärta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som är av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smärta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Inledning: Tidig utskrivning från sjukhuset efter hjärtkirurgi förutsätter att patienterna ska kunna hantera mycket av den postoperativa återhämtningen på egen hand. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonalen i helhetssynen på patienten har förståelse för den postoperativa återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller patientinformationen och hon kan genom en tillräcklig information hjälpa och stödja patienten under återhämtningsprocessen.Syftet: Syftet med denna litteraturgenomgång är att belysa vilken betydelse patientinformation har för återhämtningen efter hjärtkirurgi.Metod: Studien är en litteraturgenomgång som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning genomfördes i de elektroniska databaserna Pubmed och Cinahl mellan 30 januari till 30 mars 2011.Resultat: Det framkom tre teman i resultatdelen; behovet av information, innehållet i informationen samt att informationen ska vara individanpassad.Konklusion: Patienterna hade behov av information under hela vårdtiden och även under återhämtningen i hemmet. De hade önskemål om att få information om den normala läkningsprocessen under återhämtningen, inklusive den psykosociala funktionen och eventuella komplikationer.

På några byggskolor i Skåne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande åtgärd för att elever på byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsättas för mindre skador och verk i kroppen. Då skador inom byggbranschen är väldigt vanligt.Morgongympan utförs väldigt olika på byggprogrammen i Skåne. Lärarnas deltagande och utförandet påverkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket några av eleverna har fått uppleva och verkar positiva till..

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation.Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till.

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..

Fjällräddningen är en ideell organisation som står för alla räddningsuppdrag som handlar om människor som råkat ut för svårigheter i fjällområdena. Det kan handla om olika typer av skador som exempel benbrott, hastigt insjuknande, människor som kommit vilse eller överraskats av dåligt väder eller gått genom isen med skotern. Vi fann detta uppdrag väldigt intressant av olika anledningar. Dels uppskattar vi mycket olika typer av fjällaktiviteter, dels är vi genom vår utbildning till sjukgymnaster intresserade av hur man på olika sätt kan förhindra och förebygga uppkomsten av skador i en aktiv fritid för att öka förståelsen för hur denna kan bedrivas på ett säkert sätt..

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Crossfit karaktäriseras av högintensiv aerob och anaerob träning. Träningsformen uppkom med syftet att träna amerikanska soldater och polismän till att bli toppatleter av grundaren Greg Glassman. Crossfit har vuxit alltmer i popularitet. Syftet med undersökningen är att kartlägga skadefrekvensen inom träningsformen Crossfit. Studien var en retrospektiv enkätundersökning.

Denna studie har som syfte att klargöra ersättningsmöjligheterna vid skador orsakade av underåriga. Huvudsakligen tar uppsatsen sikte på de fall där skadevållaren på grund av sin ringa ålder inte kan åläggas skadeståndsansvar. Detta resulterar ett uppenbart problem: genom att den underårige inte kan åläggas skadeståndansvar förlorar den skadelidande möjligheten att erhålla ersättning för den skada som uppkommit. Frågan blir om vårdnadshavarnas tillsynsplikt kan utgöra ett komplement till den underåriges eget ansvar? Något som får en stor betydelse i detta avseende, är förekomsten och innebörden av ansvarsförsäkringen.

SyfteAtt studera skadesituationen för elitsatsande utförsåkare och då i synnerhet skadesituationen för ungdomarna på skidgymnasierna i Gällivare, Malung och Järpen.MetodUndersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades enkäter 69 ut till alla elever som gick på gymnasierna under säsongen 1998-99. Studien bygger på de 52 enkäter jag fick tillbaka. Av de som deltog i studien var könsfördelningen 28 kvinnor och 24 män.