Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen.

Ofri luftväg kan uppstå på grund av bakåtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvägen blir tilltäppt av sekret, blod, maginnehåll eller främmande kropp. Att kunna säkerställa fri luftväg hos den medvetandesänkta patienten är en kompetens som varje anestesisjuksköterska måste behärska för att kunna säkerställa adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) är en patientsäker metod för att skapa fri luftväg och upprätthålla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA är en säker metod för att skapa fri luftväg, LMA är en säker metod för att upprätthålla adekvat ventilation, personalens kompetens vid användning av LMA, aspirationsrisk vid användning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

En skadehändelse i en transformator är en mycket allvarlig företeelse. Ett elektriskt fel inom en transformator kan leda till att en ljusbåge med enorm energi uppstår inom transformatorn. Denna ljusbåge kan i värsta fall leda till en omfattande gasexplosion, med stora sekundärbränder i den isolerolja som finns inom transformatorn som följd. Även om sannolikheten för en sådan händelse är att betrakta som liten, så är konsekvenserna av denna skadehändelse mycket allvarliga för ett vattenkraftverk. Denna rapport är en fördjupning av en skadehändelse utifrån detta ?värsta fall?, på Letsi vattenkraftverk.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi. Sju patienter intervjuades.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig mobilisering av den opererade knäleden.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Introdukation: Postoperativt illamående och kräkning, PONV (Postoperative Nausea and Vomiting) är en av de vanligaste förekommande biverkningarna postoperativt vilket drabbar cirka en tredjedel av alla opererade patienter. Det är inte bara obehagligt för patienten utan kan även orsaka medicinska komplikationer. Tidigare forskning har konstaterat att illamående och kräkningar är undermåligt dokumenterade i journalerna. Dokumentation medvetandegör problem, utvärderar effekt av insatt åtgärd, utvecklar patientvården samt är betydelsefull i forskningssyfte.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka dokumentation av PONV i patientjournalen samt samstämmigheten mellan intensivvårdssjuksköterskans dokumentation och patientens erfarenhet av PONV.Metod: Mixed methods med deskriptiv kvantitativ design användes i denna tvärsnittstudie. Data inhämtades från patientjournalen och jämfördes med självrapporterad data från patienter.Resultat: Resultatet visade att dokumentation om PONV, oavsett om deltagarna erfor PONV eller inte, saknades i 55 % av alla patientjournaler.

Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är allvarliga och vanligt förkommande inom idrott, speciellt hos ungdomar i åldrarna 14-19 år. En förhöjd risk för ACL-skador har påvisats för individer aktiva inom fotboll och handboll, vilka är mycket populära sporter världen över. Inom dessa sporter har även kvinnor påvisats ha två till åtta gånger högre risk att drabbas än män.Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i knästabilitet vid en hopp-landningsrörelse mellan tjejer och killar i åldrarna 16-19 år, aktiva inom fotboll och handboll samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan fotbollsspelarna och handbollsspelarna, oavsett kön.Metod: Ett drop jump-test utfördes av 20 ungdomar, aktiva inom fotboll och handboll, medelålder ±SD 17,0 ± 0,9 år. Testerna filmades i frontal- och sagittalplanet och analyserades sedan med hjälp av Landning Error Scoring System (LESS). Post hoc-analyser genomfördes för att kontrollera skillnader i 1) graden av valgusställning i knäleden mellan tjejerna och killarna och 2) graden av knäflexion mellan fotbolls- och handbollsspelarna i landningsmomentet.

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.