Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI.Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes.Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ? 3 riskfaktorer. Bland de som hade ? 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI.

Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer.Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar.Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna.

Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta.

Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det är sjuksköterskans uppgift att anpassa omvårdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika åsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vårdgivare, smärtlindring och den behandling som vårdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vårdgivare, kommunikation samt god omvårdnad.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernäring hos äldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att förebygga undernäring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernäring postoperativt hos höftopererade äldre patienter var att inte kunna äta, aptitlöshet, bristande kommunikation och låg compliance.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.