Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador.

Smärta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smärta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjärntumör smärtbedömts och smärtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi.Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjärnan granskats, avseende smärtbedömning, användandet av smärtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smärtbehandling de tre första postoperativa dygnen.Resultat: Studien visade att smärtskattning med smärtskalor användes på 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smärtbedömning som återfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. På Akademiska sjukhuset återfanns ingen dokumenterad smärtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, på Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste läkemedlen som används på båda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin.

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Diabetes utgör idag ett växande globalt folkhälsoproblem. Antalet diabetiker beräknas vara 360 miljoner fram till år 2030 (WHO, 2005). Utvecklingen från ett traditionellt liv till en modern livsstil med stress, ökat födointag och mindre motion är några av nyckelfaktorerna i utvecklingen av diabetes typ 2. Sekundär preventiva åtgärder vid diabetes typ 2 är en hälsosam kost i kombination med motion, för att förebygga utvecklingen av komplikationer relaterade till sjukdomen. Syftet med studien var att undersöka vilka sekundära preventiva insatser som finns, för att få patienter med diabetes typ 2 att uppnå god metabol kontroll med fokus på kost och motion samt hur sjuksköterskan kan utnyttja detta i sitt omvårdnadsarbete.

Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation.

Introduktion: Val av läkemedelsform och lämplig administrationsmetod är mycket viktig för patienter med enteral sond. Administrering av orala läkemedel via sond kan leda till komplikationer som obstruktion av sond eller minskad läkemedelseffekt, varför noggrant val och iordningställande av beredningsformen behövs för att minska komplikationerna vid läkemedelsadministrationen. Syfte: Att genom en litteraturstudie svara på vilka problem som kan uppstå när läkemedel ska administreras via sond samt hur man kan lösa dessa problem. Metod: Litteratursökning i Pubmed/Medline, Cinahl, Ovid och Cochrane som resulterade i 14 artiklar, som behandlade administration av läkemedel i sond och olika problem som detta kan leda till. Resultat: Resultatet visar att det vanligaste förekommande problemet vid administration av läkemedel i sond är obstruktion och detta orsakas av olämpliga administrationsmetoder och okunskap om vilka läkemedel och beredningsformer som kan administreras via sonden.

Där här uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att analysera ett litet antal exemplar av svenska historieläroböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen är det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poängterade hur han tyckte att de västerländska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska världen till en västerländsk diskurs som de använde som medel för att definiera araben och arabvärlden utifrån. Said poängterade det specifika sätt på vilken arabvärlden porträtterades i västvärlden av akademiker, i läroböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta västerländska synsätt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans välkända verk Orientalism. I detta verk poängterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade föreställningar som hade arbetat sig in i det västerländska kollektiva minnet.

SAMMANFATTNING Artros och skador i ledbrosk är vanliga problem hos både människor och djur, som orsakar stora fysiska besvär i form av smärta och nedsatt rörelseförmåga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men ännu finns ingen bra behandlingsmetod för att åstadkomma läkning av ett skadat ledbrosk. I den här studien användes kanin som modelldjur för att utvärdera en ny behandling mot artros på människa. Målet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller. Studien utfördes på 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 månader gamla honor med en kroppsvikt på ca 4 kg. En ledskada skapades med borr på den mediala femurkondylen i kaninernas vänstra knäled under anestesi. Därefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillväxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.

Salmonella är en bakterie som orsakar diarréer, magkramper och ibland mer allvarliga komplikationer och är ett folkhälsoproblem i stora delar av världen. Salmonella anses idag även tillhöra normalfloran hos våra reptiler. Den förekommer både hos reptiler fångade i det vilda och hos de reptiler vi håller som husdjur. Många olika typer av salmonella kan isoleras från våra reptiler där några är kända serovarer som är patogena för oss människor. Denna artikel är en litteraturstudie över den zoonotiska potential och problematik som salmonella hos våra reptiler innebär.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.