Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Det är väl känt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlängningen minska lidande och öka patientsäkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner är flera och en ensam förklaring går oftast inte att finna. Personalmässiga faktorer är dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i känd forskning och dess förklaring är komplex. Operations-sjuksköterskors omvårdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter när det gäller följsamheten till hygienrutiner är studerat i mycket liten omfattning.

Diabetes typ 2 är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar på grund av människors alltmer ohälsosamma livsstilar. Diabetes typ 2 är en krävande och komplicerad sjukdom som påverkar livet i helhet. Sjukdomen påverkar inte endast individen utan även dennes familj och vardag. Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget när det gäller hälsofrämjande livsstilsförändringar i samband med diabetes typ 2. För att nå syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär att livssituationen för berörda personer förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i följande fem kategorier: Att ändra kost- och motionsvanor, Att livet blir mer begränsat och krävande, Att information och stöd är viktigt, Att känna oro för behandling och komplikationer, Att ha kontroll över sin egen vård. Litteraturstudien visade att personer ändrade både kost och motion på grund av diabetes typ 2 och såg det som en utmaning och uppskattade livsstilsförändringarna som sjukdomen medförde. Sjukdomen sågs som en begränsning och brist på energi upplevdes.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

 Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier.

Inledning. Målet på en av ortopedklinikerna i Västra Götalandsregionen är en vårdtid på högst sju dagar för de patienter som genomgår planerad instrumenterad steloperation i ländryggen på grund av spinal stenos. Bakgrund. Faktorer som påverkar patienten är bland annat hemoglobinvärde före och efter kirurgi och nutritionsstatus. Kontinuitet gällande antal sjuksköterskor involverade i vården av den enskilde patienten har visats ha betydelse för vårdkvaliteten.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.