Magnus Johansson: Komposition och improvisation. En studie i Wayne Shorters musik. Uppsala; Musikvetenskap 60 p., 2000Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur saxofonisten Wayne Shorter förhÄller sig till sina egna kompositioner nÀr han improviserar över dem.Som jÀmförelseobjekt har jag anvÀnt trumpetaren Freddie Hubbards solon pÄ samma inspelningar. Jag har transkriberat tre kompositioner frÄn Wayne Shorters skiva Speak No Evil. samt tenorsaxofon- och trumpetsolon.

The Music Subject and its Status in School.

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

Problem: Majoriteten av producenterna till musikverk och flertalet av de aktörerna som aktivt Àr med i debatten om piratkopiering anser att piratkopiering av musik Àr skadlig samt ett problem för musikindustrin. Kommer deras olika metoder att vara en lösning pÄ problemet eller kommer man Ätminstone kunna begrÀnsa denna olagliga aktion? För att mestadels alla ska vara nöjda, finns det möjligtvis en lösning som kan gynna bÄde de som Àr för piratkopiering och de som Àr emot piratkopiering? Syfte: Syftet med denna rapport Àr att belysa problemet med piratkopiering av upphovsrÀttsskyddat material pÄ Internet. Vi vill Àven granska konsumenters och aktörers Äsikter angÄende detta och analysera om det finns nÄgon laglig lösning dÀr bÄda parter kan kÀnna sig gynnade. Metod: Vi har studerat litteratur och utfört intervjuer som sedan har granskats och analyserats.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att studera huruvida den transformation som sker nÀr den fysiska vÀrdekedjan omvandlas till en virtuell kan orsaka förÀndringar för produkten musik och distributionen av densamma. Genom att studera musikindustrin vill jag undersöka om en liknande förÀndring kan appliceras pÄ andra branscher med liknande strukturer. Metod: Den huvudsakliga metoden har varit en kvalitativ undersökning. En utförlig litteraturstudie rörande musikindustrin samt vÀrdekedjorna har genomförts. Vidare har djupintervjuer med nyckelpersoner pÄ olika företag inom den svenska musikindustrin genomförts för att uppfylla syftet.

Musik har en stor social betydelse i de flestas liv. Att lyssna, köpa och interagera kring musikutgör en del av vÄr kultur (O?Hara, Brown 2006). MÀnniskor identifierar sig med olika sortersmusik och en gemensam musiksmak med andra Àr ett sÀtt att kÀnna social samhörighet. Densvenska musiktjÀnsten Spotify Àr en av de största musiktjÀnsterna idag med 60 miljoneranvÀndare1.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Det fanns 142 200 mÀnniskor med diagnosen demenssjukdom i Sverige Är 2005, dÀr Ängest Àr en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svÄr demenssjukdom har svÄrt att anpassa sig till omgivningen, dÀrför mÄste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med Ängest hos demenssjuka. Studien bygger pÄ Polit och BeckŽs (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo.

Vi har gjort en trettio minuters kortfilm som innehÄller musik, 3dgrafik och 2dgrafik. Filmen Àr en thriller som handlar om en man som tror att han blivit utsatt för en konspiration..

Kullborg, Annika & Nilsson, Sandra (2012). Styrd rörelseaktivitet i förskolan. Malmö: Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Styrd rörelseaktivitet i förskolan Àr en studie om rörelse i förskolan. Den Àr baserad pÄ tvÄ rörelsestunder vid tvÄ olika förskolor. Vi anser att rörelseprogram och rörelseaktiviteter Àr en viktig och bidragande del för trÀning av barns motoriska utveckling.

Den omgivande miljön pÄverkar oss alla. PÄ sjukhus pÄverkar vÄrdmiljön bÄde patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vÄrdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vÄrdförloppet blir allt kortare och det Àr dÀrför angelÀget att patienten ges möjlighet att pÄbörja sin ÄterhÀmtning direkt efter operationen. Det Àr vÀlkÀnt att den postoperativa vÄrdmiljön innehÄller flera stressorer som kan inverka negativt bÄde pÄ patienternas postoperativa vila och pÄ personalens arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptÀcka och identifiera deprimerade patienter sÄ att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes Àr en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrÄn Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman sÄsom prediktorer för depression, tvÀrprofessionellt samarbete, anvÀndande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbÀttra deprimerade patienters psykiska hÀlsotillstÄnd..

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar tillatt minska beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devÄrdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvÄrdnadsÄtgÀrderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vÄrdmiljöngenom fÀrgsÀttning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, Àven att anvÀndasig av personcentrerad och behovsanpassad vÄrd för att beakta hela mÀnniskan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och kÀnsel med hjÀlp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att anvÀnda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick Àgna sig Ät intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter sÄsom attlÀsa tidning och lösa korsord.

Denna studie Àr gjord för att undersöka ungdomars tankar kring musik och text, och dÄ med utgÄngspunkt frÄn forskningsfrÄgan: Vad Àr det som gör en lÄt "bra" och vilken roll spelar budskap och text i musik för tonÄringar idag? Studien grundar sig i ett intresse för budskap i musik och funderingar kring huruvida detta budskap nÄr fram till dagens tonÄring. All musik förmedlar nÄgot men hur uppfattar mottagaren det? Handlar en bra lÄt endast om musik? Spelar texten den viktigaste rollen i sammanhanget eller Àr helheten det som tilltalar? PÄverkas tonÄringarna av musiken och det eventuella budskapet, eller Àr det nÄgot man inte alls bryr sig om? Under tre gruppsamtal med elever frÄn Ärskurs 7-9 lÀt jag elever lyssna pÄ lÄtar och lÀsa lÄtens text samt fritt reflektera kring detta. Slutsatsen man utifrÄn dessa samtal kan dra, Àr att musiken Àr det man först möter och sÄledes det som avgör hur lÄten tas emot, samt det som avgör om man Àr intresserad av att lyssna vidare.

VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att skildra samt öka förstÄelsen för hur musiklÀrare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har pÄ den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lÀrarna anser sig omsÀtta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrÄn sex kvalitativa intervjuer frÄn lÀrare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vÄrt resultat att vÄra informanter har speglat sin undervisning beroende pÄ vilken kursplan som var rÄdande dÄ de sjÀlva utbildade sig till lÀrare.