Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvårdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsätt som vi börjar återfå efter en period av enbart kroppsligt synsätt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav på fler komplementära behandlingar. Musik är en behandlingsmetod som egentligen uppkom för länge sedan och som nu börjar återvända. Orems teori om egenvårdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan ha en positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med tystnad..

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar på för musik, varför de lyssnar på musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att både veta hur musik påverkar dem positivt och negativt. För att få reda på hur ungdomar lyssnar på musik och hur de uppfattar att den påverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, både tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vår intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket på musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna använder musik på olika sätt.

Omvårdnad Självständigt arbete.

Sammanfattning:En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Trots all forskning som är gjord inom området postoperativ smärta, kvarstår det faktum att många patienter upplever otillfredsställelse i sin smärtlindring. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera aktuell forskning om vad som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning vid postoperativ omvårdnad. Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som tydligt beskriver de områden som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning: (1) patientens sätt att visa smärta, (2) patientens uttalande, (3) erfarenhetsbaserad bedömning och (4) rådande normer. När sjuksköterskan smärtbedömer vägs ofta flera av dessa kategorier in, genom att man utefter tidigare erfarenhet observerar den generella framtoningen, i kombination med patientens vitala tecken.

Överrapportering av patientens vård, gäller även för överrapportering postoperativt, är förenat med stora säkerhetsrisker när det gäller kommunikationen En överrapportering bedside på en postoperativ avdelning, i den speciella miljön som råder där, innebär en utmaning för sjuksköterskorna kommunikationsmässigt bland annat genom att de har att inkludera patienten på ett sådant sätt att denne blir delaktig i sin egen vård. Av den anledningen väcktes ett intresse för att undersöka hur en överrapportering bedside på den postoperativa avdelningen kan inkludera patienten. Syftet var att beskriva kommunikation och omgivande miljö vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning som ett led i att öka patientsäkerheten. Med detta som grund genomfördes en mikroetnografisk studie i form av 28 semistrukturerade, deltagande observationer vid överrapportering bedside på postoperativ avdelning. Data från observationsprotokoll och fältanteckningar transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1996).