Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes pÄ en fritidsgÄrd i SkellefteÄ kommun under vÄrterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton Är gamla. VÄr undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid tvÄ tillfÀllen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfÀllen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

VÄrt examensarbete heter ?Det Àr inte bara det att vi sÀtter oss och fördriver tiden en stund? ? och handlar om förskollÀrares intentioner med att arbeta med musik. Titeln Àr tagen frÄn intervjun med förskollÀraren Sissela, som ni kommer möta senare i arbetet. Vi som har skrivit arbetet heter Johan Eckman & Jessica Jensen. Tidigare forskning om förskollÀrares intentioner har vi inte hittat, men dÀremot har det gjorts relativt mycket forskning om musikens effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan. Sex förskollÀrare har deltagit frivilligt i vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnt Àr intervjuer, men vi observerande Àven en musikstund med varje förskollÀrare. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra vilka intentioner förskollÀrare i förskolan kan ha genom att arbeta med musik som en metod för att frÀmja barns utveckling. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr som följer: Hur arbetar de utvalda förskollÀrarna med musik och hur motiverar de sitt arbetssÀtt? Vilka skillnader respektive likheter finns i förskollÀrarnas arbetssÀtt beroende pÄ sprÄkfördelningen i barngruppen? Hur motiverar de utvalda förskollÀrarna sina val av sÄnger? Vi har kommit fram till att alla deltagande förskollÀrarna har nÄgon slags underliggande mening i sÄvÀl sÄngval som övrig planering av musikstunden.

Title: Strokes of music - Harmonic methods for modal music.The aim of this paper is to develop harmonic methods for music based on different modes or scales. It begins with an exploration of the music of Claude Debussy and then goes on with other methods and scales and also includes an analytic chapter and results at the end. With "strokes of music" I mean a musical technique, which has some parallels to how a painter can choose colors and palettes to express what he is looking for ? the freedom to choose between colors and palettes, or in music tones and scales ? to move between them by sudden or leading modulations, from the diatonic scales with alternative formations, to the symmetric spheres, to the melodic pentatonic scales and other alternative new formations, using plateauic solutions or chords in diatonic, functional and non-functional progressions. A scale can be used as tonality or subordinated and the harmonic rhythm can be both with no movement and fast paced.Syftet med detta dokument Àr att utveckla harmoniska metoder för musik som bygger pÄ olika modus eller skalor.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Abstract saknas..

Som sjuksköterskor pÄ en vÄrdcentral och en postoperativ avdelning, kommer det ofta frÄgor frÄn patienterna hur de ska sköta förbandet och operationsÀrret. Det finns inga skriftliga PM med skötselrÄd för hur Àrret och huden ska skötas att ge patienterna och det Àr nÄgot som saknas. Syftet med uppsatsen Àr att studera vetenskaplig litteratur, sÄ att patienterna kan fÄ rÄd för egenvÄrd hur de ska sköta sina operationsÀrr. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvantitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna har olika förutsÀttningar för sÄrlÀkningen beroende pÄ flera olika faktorer.

SmÀrta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smÀrta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjÀrntumör smÀrtbedömts och smÀrtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi.Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn pÄ Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjÀrnan granskats, avseende smÀrtbedömning, anvÀndandet av smÀrtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smÀrtbehandling de tre första postoperativa dygnen.Resultat: Studien visade att smÀrtskattning med smÀrtskalor anvÀndes pÄ 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smÀrtbedömning som Äterfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. PÄ Akademiska sjukhuset Äterfanns ingen dokumenterad smÀrtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste lÀkemedlen som anvÀnds pÄ bÄda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin.