Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i trailern till filmen The 11th hour. Utifrån semiotik och retorik har undersökningen behandlat frågan hur klimathot formuleras i denna trailer och fokuserar på hur vi får kunskap om vår omvärld via media. Syftet har bland annat varit att som blivande mediepedagog få redskap för att i arbetet bland unga människor kunna prata om aktuella frågor och frågor som rör den tillvaro vi lever i. För att djupare komma åt min frågeställning har jag gjort intervjuer med hjälp av en fokusgrupp. Då unga människor är en viktig målgrupp för den här typen av frågor valde jag att använda mig av informanter som är i gymnasieåldern.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

Syftet med uppsatsen är att granska utställningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgångspunkt i ett genustänkande postkolonialt perspektiv. Med fokus på utställningensillustrationer och deras bildspråk, kommer utställningens delar och hela berättelse att analyserasutifrån följande frågeställningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o Förstärker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istället emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrån att de ingår ett bildspråk. Ett antal frågor harformulerats utifrån det teorietiska ramverket. Frågorna har ställts till illustrationerna, var för sigoch till utställningen i sin helhet, med hjälp av en teori om visuell semiotik.

Studiens syfte är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur fotografierna förändrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhällsförändringar i såväl ett familje-som samhällsperspektiv. Det är med den bakgrunden det visuella uttrycket är intressant att jämföra.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är huvudsakligen visuell kommunikation, synen på familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mångkulturell och jämställd familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jämför med katalogen som gavs ut 1973..

The purpose of this study was to to examine what teachers think about visual art and how the learning process in this subject does look like. To answer these issues, I made interviews with five teachers of visual art from different schools, and I examined several examples of pupils? artworks. The stories of the teachers were analyzed in relation to governing documents and with assumptions from sociocultural theory, postmodernism and pedagogical - aesthetic research as theoretical point of view.By the qualitative interview method, the observations of the pupil?s artworks, and by the analysis of the interviews with the teachers, I have come to the conclusion that teachers think differently about art but they try to keep themselves in line with the national governing documents.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

?If we consume the product as a product, we consume its meaning through advertising? ? Jean BaudrillardSyftet med denna studie är att identifiera och analysera bakomliggande myter om lycka i kommersiella reklamfilmer, utifrån ett konstruktionistiskt perspektiv. Analysmodellen, som bygger på semiotik och neoformalism, genererade kunskap om de olika berättarstrukturerna kring lycka i de undersökta reklamfilmerna. Resultaten indikerade framförallt att berättarstrukturerna om lycka grundar sig i myter som är starkt kopplade till den kapitalistiska ideologin. Studien avser därmed att blottlägga och analysera myter om lycka i reklamfilmer ur ett kritiskt konstruktionistiskt perspektiv..

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor.Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar.Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data.

Studiens syfte är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur fotografierna förändrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhällsförändringar i såväl ett familje-som samhällsperspektiv. Det är med den bakgrunden det visuella uttrycket är intressant att jämföra.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är huvudsakligen visuell kommunikation, synen på familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mångkulturell och jämställd familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jämför med katalogen som gavs ut 1973..

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..

Undersökningen försöker få klarhet i hur mässhaken kom till Sverige och varifrån den kommer, men även en kortare historik om dess väg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven på mässhakarna som tagits med från Kronobergs län tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds även de tecken som finns med. Vidare jämförs en mässhake från den katolska tiden med en mässhake från den protestantiska tiden, men även om det finns några likheter mellan en modern katolsk mässhake och en mässhake från medeltiden..

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..