Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsättningar är en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn på barn är betydelsefull för dokumentationernas innehåll och således även för de pedagogiska kartläggningarna. Genom att undersöka hur förskollärare talar om pedagogiska kartläggningar är det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollärarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans särskilda stöd.Mot bakgrund av detta är studiens syfte att undersöka hur förskollärare talar om peda-gogiska kartläggningar och arbetet med förskolans särskilda stöd.Frågeställningar:? Hur talar förskollärarna om pedagogiska kartläggningar?? Hur talar förskollärarna om barns behov av särskilt stöd?? Hur talar förskollärarna om arbetet med förskolans särskilda stöd?? Hur talar förskollärarna om metoder för det särskilda stödet?? Hur talar förskollärarna om kompetens? Teori: Studien utgår från en postmodern kunskapssyn vilket innebär att världen inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och känner är beroende av vårt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von Trier´s discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that I´ve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand.

This study concerns how Muslims are portrayed in a choice of twelve news articles from Swedish dailies and tabloid newspapers on the aftermath of the film Innocence of Muslims published on YouTube. All articles are distributed in the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the period of September 11th, 2012 until September 30th, 2012.For this study, a qualitative text analysis has been embraced and focus has been on van Dijk?s Critical discourse analysis to the texts, with additional features from semiotics applied on the images.The theories consist of Critical discourse analysis, hegemony, ideology and power, postcolonialism and stereotyping.In the qualitative content analysis, concrete examples from the articles are retrieved and commented. These have been divided into various themes, which are trends that the authors have been able to distinguish in the analysis.The result shows that Muslims in the analyzed newspapers are portrayed as the others, unimportant and extremely religious, in a negative manner rather than a positive. Moreover the press has tendencies to generalize Muslims as a group.

Människors minnen är felbara och således är det inte alltid som ögonvittnens minnen stämmer överens med vad som faktiskt har hänt. Ett sätt att skilja mellan korrekta och felaktiga minnen är att be ögonvittnet skatta sin konfidens för minnenas korrekthet. Studien undersöker sambandet mellan retrospektiv respektive prospektiv konfidens och korrekthet. Ett experiment utfördes med 22 deltagare som först visades en film av ett brott och sedan intervjuades. Vid 3 tillfällen fick deltagarna skatta sin konfidens för sina minnen av brottet.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur det moderna samhället i västvärlden ser på och pratar om sex och kärlek. Jag tittar på hur de kombineras i den så kallade kärleksideologin. Objektet för min analys är filmen Crazy, stupid, love från 2011. Jag använder exempel från filmen för att observera vissa kulturella aspekter som vi har i västvärlden kring kärlek och sex. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är det socialkonstruktivistiska perspektivet (Barlebo Wenneberg 2001) och modern filmteori (Andersson och Hedling 1995). Resultatet visar bland annat att fiktiva verk, som filmen jag använder i uppsatsen, kan ta en plats i den kulturella diskursen.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka om färg påverkar hur en miljö uppfattas. Miljön arbetet fokuserar på är placerad inom science fictiongenren. I konceptteckning för spelproduktion tecknas eller målas koncepten ofta gråskala för att sedan testas i olika färgkombinationer. Samma process och samma tekniker används vid framställande av bilden som är i fokus för undersökningen. För att framställa bilden gjordes studier på existerande science fictionkoncept och bilden arbetades fram via en iterativ process.Undersökningen genomfördes i form av en strukturerad intervju där tio studerande vid dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde medverkade.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket är en film samt fyra konceptbilder som skapades med syftet att undersöka hur en förenklad grafisk stil påverkar produktionen av ett tänkt spel. Verket skulle även undersöka förenklingarnas påverkan på hur grafiken uppfattas.I samband med ny teknik och nya spelkonsoler följer en trend att skapa så tekniskt avancerade spel som möjligt. Verkligheten används ofta som mall för att betygssätta grafik. Med denna trend medföljer ökad komplexitet i själva spelproduktionen.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.