En uppsats om regler och dogmer under arbetet med filmen Top Dog..

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film ? regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga ? har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori.

Denna text koncentrerar sig kring familjerepresentation samt tillhörande genus- och identitetsaspekter, med utgångspunkt i spansk och dansk melodramproduktion under perioden 1999-2004. Genom att med hjälp av närläsningar undersöka filmernas familjebilder, samt aktörerna och deras drivkrafter vill vi granska huruvida dessa fiktioner kan betraktas som symptomatiska för den kultur som de producerats inom. Frågeställningen är alltså huruvida filmernas familjerepresentationer kan utläsas som nationella skillnader och likheter, eller om det vi ser ? och anar ? snarare är en autencitet inom familjedramat, som inte nödvändigtvis är knuten till geografiska gränser utan skulle kunna betraktas som ett tidens tecken. Vår uppsats syftar alltså till att undersöka det kulturella upphovet samt hur dessa filmer står i relation till den kulturella kontext i vilken de är gjorda..

This master thesis is an early concept development project about using plastic films and sheets as materials for shaping openings for Tetra Pak packages. It is also a technical introduction highlighting the areas of importance for the development of plastic film and sheets openings. The master thesis has been carried out as a co-operation between Chalmers University of Technology, KTH Royal Institute of Technology and Tetra Pak AB.The master thesis study presents an introduction that gives an understanding of the technical complexities and design possibilities of using thin plastic films and sheets in liquid carton openings. The knowledge is then transferred into five design concepts which points out the areas of opportunity. The technical introduction is widespread and extensive covering current packing trends, the liquid carton package and openings, thermoplastic material properties, and thin film and sheet manufacturing and shaping.

Följande undersökning behandlar uppbyggnaden av en CV-film med utgångspunkt i sociologen Erving Goffmans teori om identitet och självrepresentation samt filmteoretikern David Bordwells teori om narratologi. Goffmans teori har använts för att ta reda på vad som ska framställas i filmen medan Bordwells teori applicerats på frågan om hur filmen ska framställas. Inom det teoretiska ramverket finns även Stuart Halls teori om representation för att kunna belysa teorierna av Goffman och Bordwell utifrån ett gemensamt perspektiv. Fokusgruppmetoden har använts för att kvalitativt samla information om vad en CV-film bör kommunicera till skillnad från ett skriftligt CV. Samt hur den bör utformas för att vara så användbar som möjligt. Resultatet visade att filmen inte bör vara längre än 2-3 minuter för att behålla publikens intresse.

En uppsats om regler och dogmer under arbetet med filmen Top Dog..

Att den illegala fildelningen är ett problem för den svenska filmmarknaden som måste bekämpas är något som Antipiratbyrån vill framhålla. Piratbyrån å andra sidan menar att problemet inte är så stort och inte ens värt att lägga energi på. Vi ville därför undersöka hur den illegala fildelningen verkligen påverkar den svenska filmmarknaden. Detta gjordes genom att först intervjua både Antipiratbyrån och Piratbyrån för att få fram olika synsätt på problemområdet. Vi gjorde även en litteraturgenomgång där vi fann relevanta teorier som vi utformade vissa antaganden utifrån.

Emmanuel Lévinas is one of the great ethics in the 20th century. His contribution to the philosophical discourse defies our thinking and behavior in a revolutionary way. He dismisses every categorization, every tematization, every moral based on an analytical reflection and compels us with an ethics that demands us not only to think, but to act and be responsible. The 21st century?s emphasis of the individual, globalization, plurality and the questioning of authorities has created new challenges for the individual who sees herself as the nave of morality.

The aim of this thesis is to examine the characteristics of film cataloguing, and to compare general as in library use and specific as in archival use cataloguing rules. Most rules, both in archives and libraries, use the book as a point of reference. This is somewhat unfortunate on account of the great difference between books and films. The method used is studies of literature and qualitative interviews with three persons whose professional duties include cataloguing of films. The sets of rules which are studied are Katalogiseringsregler för svenska bibliotek KRS and The FIAF Cataloguing Rules for Film Archives.

Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn?t exist within the film media, then it will be hard to change the society?s point of view.

The starting point for this work was a discussion between my supervisor and myself during my teaching training. The discussion concerned the appropriateness of allowing students make films with sexual content. Film gives young people the opportunity to express their feelings and broaden their views. If the film then disseminates to unknown people via in-ternet, which it most likely will do, maybe it is no longer so positive. The aim of this study is to shed light on various aspects of identity and ethics that are important to keep in mind when young people in school make films.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter. Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker. Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar.

I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är.

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta.