The aim for this thesis is to study the international gender equality work from a perspective of the concept of universalism and particularism, with the United Nation?s Declaration of Human Rights, and especially -?The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women?, in focus. The shadowreports of Namibia and Sweden are used as examples of how countries with different historical, political and social contexts are working with gender equality.A theroetical framework is constitued by theories as postmodernism, postcolonialism and feminism with basis from social constructionism. The thesis is methodological influenced by Critical Discourse Analysis. Notions from former studies were also used as tools in the analysis.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ?porr?, ?queer? och ?en postmodern värld?.

The controversial phenomenon of ?seeker-oriented? megachurches are currently transforming the American religious landscape. These churches, some housing up to 30,000 worshippers every week, are targeting religious seekers as their primary objective. Their success in attracting and converting those who usually wouldn?t even think of attending church can in large parts be explained by changes in liturgy, the removal of visible theological discussion and use of shopping mall styled buildings, designed to make the religious seeker feel like home.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

The aim of this study is to analyze the discourses of activists who work against female genital mutilation/cutting (FGM/C) in Tanzania. The study focus on the discourses that arise during interviews about FGM/C with five activists. To examine this we asked the following questions: What discourses are presented in the interviews? How do these discourses interact together ? are there any discourse conflicts? How do the activists talk about FGM/C in comparison to our western view? The study is based on discourse theory. We also use feminism and postcolonialism as theories in our analyze.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och fått ett arbete utifrån sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsätt och utifrån sin egen förmåga har kommit in på arbetsmarknaden. Hinder och framgång som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska världen.  .

The focus of this essay is on the mechanisms of inclusion and exclusion in different feminism rooms. Seven activists taking part in several forms of feminism projects, organisations, networks and demonstrations are interviewed and the essay analyzes whether the participants themselves feel included or excluded in feminism rooms. If they have motives to include or exclude different groups of people are something that is also looked into. Intersectionality and phenomenology are used as an analytical and methodological approach throughout this essay. The results have shown that the participants feel included and excluded due to different intersections of power.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera innehållet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sändes i SVT under början av år 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehåller för att komma fram till vilken bild av feminismen det är som representeras.Uppsatsen består av en övergripande forskningsfråga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrågorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur går serien tillväga för att svara på programmets huvudfråga ?är feminismen på rätt väg? För att besvara frågeställningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger på består av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehåll samt teorier gällande makt och ideologi hämtade från bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras är den som förekommit i mediebruset ? någonting som kan kopplas till Belinda Olsson själv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet är centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrågasätter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlägga feminismen. Framgår det vad som är subjektiva åsikter och vad som är allmängiltig fakta? Detta är frågor som funnits med under uppsatsens gång.

This essay examines how non-swedish feminist activists look upon the conditions of their work, in relation to the broader context of womens activism in Sweden. It focuses on relationships between feminist activists and their organisations, on issues of cooperation and also on activists definitions of the concept of feminism. Activists from two different non-swedish womens organisations, both located in Stockholm, have been interviewed. Consequenses of intersections of race, class and gender connected to womens activism have been analysed. Through an intersectional analysis the authour tries to answer questions regarding the positions of womens organisations, relationsships between them, definitions of feminism and the possibilities of cooperations - to shed a light on the power relations of womens organisations in Sweden..

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

The purpose of this study is to interogate the tension-laden relationsship between men (of the dominant classes and ethnicities) and feminism. Closely linked to this lies the question of how valid and relevant official Swedish goals of gender equality can be to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.The essay is mainly an in-depth qualitative study concerned about questions such as; how does feminist researcher in Sweden perceive the question of men in/doing feminism and what are the implications of these perceptions for the Swedish goals of gender equality? Thus, in this study I´ve interviewed six feminist researchers, five women and one male, about their view of men doing/in/and feminism and about the adequacy of equality goals to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.The main questions I posed in this essay was prompted by the Swedish political scientist Bo Rothstein accusation of two feminist Swedish researchers, Yvonne Hirdman and Maud Eduards, of deliberately harassing men interested in feminist theory and striving to create women-only spaces at the different Centres for Women´s Studies and Gender Research around Sweden. This would according to Rothstein violate the Swedish goals of gender equality where equal representation is essential.However, the empirical material shows a benign attitude towards men doing feminism and the interviewed all stressed the importance of diversity among feminist scholars and students.As for the Swedish goals of gender equality, the interviewed expressed diverse and contradicatatory answers concerning how valid those goals should be to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden.Contrasting the empirical material, my own argument in this essay circles around a critique of the validity of the Swedish goals of gender equality to the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden. Seeing men as a group with groupbased experiences, perspectives and interest puts the female dominance at the Centres for Women´s Studies and Gender Research in Sweden in another light, making the absence of men not a question of harassment but a question of male privilege to stay ignorant and indifferent of gender relations..

När SVT i början av 2014 sände programserien Fittstim ­? min kamp med frågeställningen Har feminismen spårat ur? orsakade detta svallvågor av upprörda känslor i så väl traditionella som sociala medier. Många ansåg frågeformuleringen problematisk, då feminismens mål är jämställdhet mellan könen och då Sverige än i dag är långt ifrån att ha uppfyllt de jämställdhetspolitiska målen som riksdagen gemensamt formulerat. Efter en återblick i SVT:s debatthistoria fann vi även liknande frågeställningar som Har jämställdheten gått för långt? och Har jämställdhetsdebatten gått för långt? Detta kan påstås anmärkningsvärt sett till public service-sändningstillstånd och SVT:s uppdrag att verka opartiskt, sakligt och folkbildande.Syftet har därför varit att analysera inramningen av jämställdhet och feminism i debattprogram sända i SVT mellan 1980-talet till 2014, för att se vilka beskrivningar och problemformuleringar som präglat diskursen över tid samt hur dessa i förlängningen kan tänkas påverka tittarnas uppfattning och kunskaper om jämställdhet och feminism.