Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.

The law of 2006 about Equal treatment, has been put in place to stop discrimination of students, example based on their gender. The law has an important function to increase the equality of opportunity between girls and boys in school. Therefore the teacher has an imported roll for raising the equality of opportunity between girls and boys in school. That?s why it?s imported to work gender awareness.

The main aim of the thesis is, first, to present a theoretical and methodological perspective for the study of postmodern theory in historiography; second, to discuss and evaluate earlier research on the subject; and third, to show that historians must be more self-reflexive about their explicit as well as implicit theoretical and philosphical premises. My theoretical and methodological inspiration comes mainly from three directions: first, the discourse analytic theory propagated by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe; second, concepts from Lacanian psychoanalysis as propagated by the Slovenian philosopher Slavoj Zizek; and, finally, the later Ludwig Wittgensteins theory of language.Using this perspective a minor case study is made based on five dissertations in history at Lund University from 1999 to 2006 as source material. This in order to indicate a strong influence of postmodern theory in Swedish historiography. It is further argued that it is legitimate to speak of one postmodernism, not in spite, but because of the fact that postmodernism is a semantically highly paradoxical, contradictory and unstable phenomenon. The main results of the analysis can be summarized as follows: (i) earlier research on the subject is simplified and unreflected and must be abandoned, because (ii) postmodernism seen as a discursive whole, i.e.

Uppsatsen behandlar det relativt nya begreppet dokusåpa, med inriktning på kanal 5:s program Big Brother. Bakgrunden till ämnesvalet är att media gärna framställer Big Brother som något dåligt, som ungdomar kan ta efter. Det huvudsakliga syftet med studien är att få en insikt i hur 15-åringar hanterar Big Brother i vardagen. För att angripa ämnet ur ett sociologiskt perspektiv har vi bland annat använt oss av kommunikations-, postmodern och feministisk teori. Uppsatsen bygger på sjutton intervjuer som ger oss en inblick i just de intervjuades relation till Big Brother.

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. Då de två separata läsningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen ? nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet ? också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen.

Vilken grundläggande idé utgår vi ifrån när vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser får detta för synen på individen, individen i samhället samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte är en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena värderingar. .

This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society. The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept. The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views.

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar.

This essay is about a debate concerning the magazine Axess, feminism and antifeminism - in relation to a issue of Axess called To a new feminism. The theoretical foundation of this essay is Pierre Bourdieu and his field theories. The battles taking place in this particular field concerns the positioning of feminism and antifeminism in the way we culturally interpret these in our society. The essay shows that the magazine Axess (at least in the first edition of 2012) links feminism with a very prominent symbolic capital in a culture context. This discussion can at times seem confusing, and this is probably due to the fact that Bourdieus symbolic capital can be a very abstract concept. The journalist and author Maria Sveland writes about the development of a culture moving towards accepting antifeminism (and also xenophobia). She expresses the opinion that this, to a high degree, is due to actors in the culture domain with a big amount of trust in the public eye has moved towards expressing anti-feministic (and xenophobic) views.

SammanfattningJag har valt att problematisera varför vissa grupper och aktörer inte vill kalla sig för feminister och istället säger att de är för jämställdhet. Jag påstår därmed att på grund av det avståndstagandet har antifeminismen vuxit fram.Ordet feminist kopplas ofta samman med en vänsterpolitik, därför har jag valt att belysa högerns åsikter angående feminismen och jämställdhetsbegreppet. Jag har alltså utsett att undersöka en offentlig tyckare; Susanna Popova och det politiska fältet med Moderaterna och Kristdemokraterna. Orsaker till deras avståndstagande är feminismens starka koppling till vänsterpolitiken, att den är för generaliserande och fokuserande på endast kvinnan och hennes behov i samhället samt att feminismen endast tycks se till det kollektiva agerandet.Genom att ha belyst högersidans åsikter har jag visat på att jämställdhetsmålet inte behöver se likadant ut, liksom vägen till att uppnå jämställdhet i samhället.NyckelordAntifeminism, Feminism, Jämställdhet, Backlash, Popova, Moderaterna, KristdemokraternaAbstraktI have decided to problemize why people do not call them self feminists and instead say that they are ?for equality?.

The aim of this thesis is to discuss and analyse the media debate about feminist self-defence, by pointing out the pros and the cons. The arguments in favour could be separated into three different parts: statistical arguments, psychological arguments and justice arguments. The counter arguments could also be separated into three parts: general arguments, violence-related arguments and gender-related arguments. In short, feminist self-defence is built on women's experiences of men's violence. It contains three different parts to help women avoid violence, threat of violence, insult and sexual harassment.

The aim of this master?s thesis is to examine the virtual reference service Ask the Library [Bibblan svarar] from a postmodern perspective. Ask the Library is a Swedish online reference service that is run by the country?s public libraries. The postmodern theories of Jean-François Lyotard are used to study how information is managed and transmitted within the service.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frågeställningar handlade om vilka områden och sammanhang kvinnor främst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, från år 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.