Assignments and organizations working with exposed women are more and more common in the Swedish society. Both authorities and nonprofit organizations are working actively to strengthen women?s position in the labor market through incentives and other measures. The study shows that the work with exposed women takes place in cooperation between the parties involved. The purpose of this qualitative study was to look into how the professionals were working with exposed women, in different types of organizations.

Under de senaste decennierna har mäns våld mot kvinnor blivit allt mer uppmärksammat. Det är ett samhällsproblem och de senaste åren har det blivit ett folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor uppskattas kosta det svenska samhället cirka tre miljarder kronor varje år. Våldet sker oftast i hemmet och i majoriteten av fallen är den misstänkte förövaren en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Så länge vi accepterar att mannen i relationen har rättigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och därmed även våldet att fortsätta.

Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor ökar i samhället idag.  Självskadebeteendet kan vara ett sätt för dem att lindra sin ångest. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en vanmakt och osäkerhet inför denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att, genom kvalitativ analys av fyra självbiografier, beskriva unga kvinnors upplevelser av självskadebeteende. Resultatet bygger på fyra huvudkategorier med vardera två subkategorier som illustreras och förtydligas med citat från författarna. Huvudkategorierna speglar fyra områden som har stor betydelse för utvecklingen av självskadebeteendet.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sätt att arbeta. Tekniken gör det allt svårare att urskilja gränserna mellan privat- och arbetsliv. Därför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har någon relation till privatlivet samt om stress har något samband till flexibelt arbete och privatliv. En enkätstudie genomfördes på två organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. Enkäten innehöll frågor om stress, privatliv och flexibelt arbete.

Titel: Musikartister ? ett underhållande innehåll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbäckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med åtta kvinnor inom den valda målgruppen, kvinnor mellan30 och 49 år.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder på att målgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media är förhållandevis lågt. Musik ochmusikartister i media förknippas främst med underhållning, men musikartister fyller ävenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio står innehåll om musikartister främst för underhållning, medan det i tidningar ochinternet främst står för information.

Bakgrund: Var tionde kvinna i Sverige beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid. Sjukdomen innebär att kvinnorna går igenom känslor som karaktäeriseras av kris. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur man stödjer dessa kvinnor i krisarbetet. Studien knöt an till Joyce Travelbees omvårdnadsteori och kristeorin enligt Johan Cullberg. Syfte: Att belysa inom vilka områden bröstcancerdrabbade kvinnor har behov av stöd, i mötet med vårdpersonalen, för att krisarbetet ska underlättas. Metod: Studien var en litteraturstudie, med kvalitativ ansats, baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen följde Polits och HUngles flödesschema, där analysdelen byggde på Malteruds analysmetod. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har behov av olika typer av stöd i den kris bröstcancersjukdomen framkallar.

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Inledning: Psykisk ohälsa samt värk är de vanligaste orsakerna till att människor upplever sitt hälsotillstånd som nedsatt. Bland kvinnor utgör dessa tillstånd tre fjärdedelar av sjuk- och aktivitetsersättningar. Projektet Fyrklövern startades med syfte att utvärdera en kombinationsmetod av Grön rehabilitering och Supported Employment (SE). Projektledningen önskade även en utvärdering av deltagarnas livskvalitet vilket resulterade i att denna uppsats har genomförts. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnors livskvalitet förbättrades efter intervention Grön rehabilitering och SE.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår.Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades.Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen.

Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.