Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana..

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

Vår undersökning syftar till att få reda på hur en ung vuxen, runt 20-25 år upplever att använda karriärpaketet och om de får nya tankar eller idéer efter användandet. Vi undrar även om detta valstöd kan ersätta en vägledare. Vi utgår från den sökandes perspektiv. Vår undersökning bygger på data som vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna i ålder mellan 21-24. Till vår hjälp använder vi oss av olika teorier: Fredrick Bartletts teori, om hur vi aktivt väljer ut, sorterar och tolkar intryck för att de ska bli meningsfulla för individen. Matchningsteorin som har betoning på diagnostisering och matchning. Begreppet som myntades av Aaron Antonovsky, KASAM=känsla av sammanhang.

Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. Kvinnor drabbas oftare än män, men efter 75-års ålder är det ungefär lika vanligt hos båda könen. Syftet med studien var att undersöka hur mäns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Under bearbetningen av artiklarna framträdde olika teman som slutligen resulterade i tre övergripande rubriker.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan..

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle, det postindustriella samhället även kallat informationssamhället. Ett av kännetecknen för detta samhälle är vad vi kallar globalisering, avstånden krymper och nationernas betydelse minskar. En avgörande effekt på denna omvandling har informationstekniken, IT haft. En av de viktigaste möjligheterna som IT öppnar är den gränslösa kommunikationen. Denna är en av de starkast bidragande orsakerna till globaliseringen.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar..

Halmstads kommun har sedan två år använt sig av den externa företagshälsovården Previa i beställningsarbetet gällande företagshälsovårdsinsatser och efterfrågar en undersökning av detta beställningsarbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv undersöka beställare och leverantörers beskrivningar av beställarkompetensen av företagshälsovård och att skapa förutsättningar för ett expansivt lärande. Metod: Undersökningen genomfördes genom kvalitativ forskning där en egen metoddesign inspirerad av Change Laboratory och fokusgruppsdiskussioner användes. Två diskussionsträffar genomfördes tillsammans med beställare och leverantörer av företagshälsovård där bland annat motsättningar och positiva aspekter av beställningsarbetet diskuterades. Teoretisk referensram: Beställningsarbetet belystes genom hela studien ur ett CHAT-perspektiv där yttre faktorer ansågs ha betydelse för kvaliteten på beställningsarbetet.