I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Ledarskap är ett aktuellt ämne sedan flera årtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nästan varje dag. Det finns många olika teorier om ledarskap och varje årtionde har haft sin egen prägel på ämnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad människor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. Utifrån detta vill vi se om åsikterna passar in på de valda teorierna. Vi avgränsade oss till de anställda på Clas Ohlson då de ansågs relevanta för undersökningen.Syftet med detta arbete är att se vad personalen på Clas Ohlson i Stockholmsområdet anser utgör en bra ledare.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ?Bridging the Gap?.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2.

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också.

Uppsatsen behandlar ämnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthålls med specifikt fokus på hur detta görs i tv-programmet "Du är vad du äter". Bakgrunden till uppsatsen hämtas från den rådande samhällsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp människor kan synliggöra och vidmakthålla en diskurs och dels att ifrågasätta en social norm i vårt samhälle. Den teoretiska ansatsen hämtas inom kultur och diskursanalysen men även från sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillämpas också. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.

Upplevelsens era är här och ställer samtliga aktörer i samhället inför utmaningar. Upplevelsen ska inte längre bara fylla ett funktionellt behov, den ska beröra konsumenten på ett helt annat sätt. Allt i syfte att kunna erbjuda konsumenten en upplevelse utöver det vanliga för att som företag lyckas med att särskilja sig från sina konkurrenter. En strategi för att lyckas med differentiering är att engagera konsumentens sinnen i upplevelsen. Uppsatsen tar utgångspunkt i två teoretiska begrepp: Pine & Gilmore´s (1999) strategimodell, The Experience Realms, och Hulténs m.fl.

Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet.

Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.

Vi har valt att utgå ifrån ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vår studie är att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mål, visioner och värderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. Framställan och agerande är två komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framställan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast några teorier inom ramen för handlingsteorier då vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framställan och agerande.

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur diskursen om gentrifiering framställs i tidningsmedier, där Södermalm i Stockholm figurerar som ett idealtypiskt exempel på en plats som anses ha gentrifierats. Studien har utförts genom tillämpandet av kritisk diskursanalys via Faircloughs riktlinjer, samt ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier angående urbanitet och social stigmatisering. Här tillämpas Georg Simmels och Pierre Bourdieus teorier som stadsliv, habitus och kulturellt kapital, Norbert Elias syn på etablerade och outsiders samt David Harveys formulering om rätten till staden. Analysen består av tio tidningsartiklar publicerade i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens nyheter, Metro, Mitt i Södermalm och Svenska Dagbladet. Resultatet indikerar att gentrifiering först och främst anses som en form av klassrelaterad urbaniseringsprocess, som tar form i utförsäljning av hyresbostäder, skapandet av en ny medelklass, och populärkulturella trender.

Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är: 1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera.