Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den Postkoloniala teoribildningen.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett Postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som Postkolonialism, orientalism och feministisk Postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att Postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

Racial discrimination can occur in many ways ? intentional and non intentional ? and in many places ? perhaps most observed in the labor market. The Swedish labor union, LO, is an important party in this market, and discusses the issue frequently in a number of different documents. These documents are being analyzed as discourse in this study, with attention paid to the rhetoric regarding ?immigrants?, i.e.

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framställs på film. Undersökningen är utförd på filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgångspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig på är: Postkolonialism, hybriditet och Postkolonial feminism. Analysen är utförd efter mina egna frågeställningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framställs som starka och självständiga. De visar motstånd mot auktoriteter.

This study is based on six narrative interviews which I conducted with students at the University of Namibia in Windhoek, Namibia. My aim is to find out how these students are creating their identity in the environment of the university, how they look at their family structure and how Namibia´s independence in 1990 has created new opportunities for young people in contemporary Namibia. I have been using postcolonial theory and identity theories to analyse the interviews. Five of the six respondents are from the northern parts of Namibia, Ovamboland, and this area is seen as a rural area. The students have made an emotional journey from the rural areas in the north to the urban area of Windhoek and they feel that they have many new opportunities and they are willing to change Namibia into a more developed country..

Utgångspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmärksamma en eventuell bristande mångfald. Tillsammans med teorierna Postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan åren 2006-2012 analyserats med problemställningar som ska lyfta fram den tänkbara frånvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer från kännedomen att ungdomsfilmens målgrupp är lättpåverkad och därför anser jag att denna genre har ett större ansvar när det gäller förmedling av ideologier och människosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder på en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktärer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktärens etnicitet.  .

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Samhällsorientering är en huvudsaklig åtgärd som ingår i den senaste politiken kring integration av nyanlända invandrare som började gälla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka framställningen av nyanlända invandraren i svensk integrations politik utifrån samhällsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gällande samhällsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar på Postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till är det att det nyanlända invandraren bemöts hårdare krav utifrån svenska värderingar för att integrera till det svenska samhället.

The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre..

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en Postkolonial värld.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history..

Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna Utlänningar (Kallifatides, 1970) och Kan du säga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem.

The aim of the essay is to investigate how the term ?Third world? is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ?Third world? constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?The method I used was discourse analysis.