Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

I denna uppsats undersöker jag hur nationell identitet, fiendebilder och historiskt minne konstrueras i den grekiska författarinnan Pinelopi Deltas (1874-1941) roman "Sta mystika tou Valtou". Romanen, utgiven 1937, har motiv från striderna mellan grekiska och bulgariska nationalister om herraväldet över Makedonien i början av förra seklet och har blivit en klassiker inom grekisk ungdomslitteratur. Utifrån teorier om historiebruk och nationalism respektive begrepp med sitt ursprung i postkolonial litteraturteori undersöker jag hur Delta skildrar bulgarer och greker, och motsättningen mellan dem, hur den s.k. makedonska kampen konstrueras som kollektivt minne samt vilken betydelse den tillmäts i det nationella identitetsprojektet. Undersökningen visar på ett tvetydigt förhållningssätt till frågan om etnonationell tillhörighet i romanen, som hotar att underminera författarinnans nationalistiska utgångspunkter.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Syftet med vår uppsats är att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som främjar alternativt hämmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som påverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vår teori för läsaren. Vi har försökt att med hjälp av redan befintliga teorier och olika synsätt styrka vår egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. Vår övergripande hypotes utgår från revisorernas oberoende.

Syfte:Vårt syfte är att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mån de påverkar ska vi dessutom utreda vad de påverkar och hur. Metod:Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv och genomförs med användande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket består av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsområden som angränsar vårt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat..

Vocational Education between theory and practice.

Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende..

Studiens huvudsakliga syfte är att visa hur "sex är rasialiserat och ras är sexualiserat" (Nagel 2003) utifrån queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt välfärdsdokument. Analysen klarlägger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet är oskiljbara i framställningar som förespråkar sexuell hälsa i Malmö stad.Metoden är genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext där uppfattningar om sexuell hälsa och välfärdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sådan bakgrundsöversikt syftar till att vägleda läsaren till att få förståelse för de lokala utgångspunkter som präglat studiens och materialets tillkomst..

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.