This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.     The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ?Gudinnan? med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.      I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har.

Denna studie erbjuder en litterär analys av gestaltandet av sexualitet i den amerikanske författaren Rymond Carvers novell "So much water so close to home". Analysen lyfter bland annat fram den obligatoriska heterosexualiteten som den teoretiseras av Adrienne Rich och hur manlig kontroll av kvinnans sexualitet inom den heterosexuella institutionen tar sig uttryck i texten.Utöver det undersöks i analysen vilka principer som kan anses ligga bakom konstrueringen av sexualitet i novellen samt hur dessa tar sig uttryck. Den aspekten av analysen tar avstamp i Judith Butlers teori om diskursivt skapade kön och genus samt den heterosexuella matrisen som utgångspunkt för all sexuell åtrå. .

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

This essay examines the relationships between the different elements in Lisa Jonasson?s collage Existentiell Progg #6 and her very detailed technique. The essay has as its aims to understand and analyze both the details and the wholeness of the artwork and to try to put the collage in an art historical context. The thesis finds that Existentiell Progg #6 has a connection to the imagery of Africa and other collage artist such as Hannah Höch and Nancy Spero, which also gives the paper a perspective of feminism in the arts. The paper continues to create an understanding for the collage work by putting it in to Theodor Adorno?s theories about nature, the human being and the animal kingdom.

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

In this thesis I have used post-colonial theory to analyze the Uyghurs, a Muslim minority group located in Xinjiang province in the Northwest of China, and their identity shaping process in relation to the dominating Han Chinese. I have analyzed the possibilities to use the power perspectives in post-colonial theory, especially Edward Said's Orientalism and the creation of the Other in a new context, where the main focus is on the Uyghurs through the eyes of Han Chinese. I have argued that Han Chinese, with colonial tendencies, have created two generalizing pictures of the Uyghurs; one romantic picture to use as an exotic tourist attraction and one threatening picture that portray Uyghurs as Islamic terrorists to win support in international politics. The thesis is a qualitative single case study with the aim of gaining a deeper understanding for the Uyghurs as well as examine possibilities of widening the analyze areas for post-colonialism. My conclusion is that the power perspectives in post-colonial theory are usable implements also for non-western contexts and in this case function as a way to understand the identity shaping process for the Uyghurs and their relation to Han Chinese..

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.

Postcolonial feminist theory says that ones identity is constructed by severalfactor, not only gender but even culture, ethnicity and class imbedded in the socialcontext. This paper examines what happens to women's identities if the socialcontext changes. Does an identity shift occur? By interviewing five women fromBosnia-Herzegovina I try to understand the affects migration has on women?sidentity. Postcolonial feminist theory says that our identities are constantlychanging, as their constructing factors.

Denna uppsats behandlar Sveriges kulturbistånd ur ett kritiskt perspektiv. Teorin baserar sig på kritisk utvecklingsteori och postkolonial teori. Vi tar avstamp i de skillnader som finns i världen idag och analyserar kulturbiståndets roll i det som kallas moderniserings- eller utvecklingsteori. Denna menar att utveckling sker linjärt och att Väst har kommit längre än tredje världen. Frågeställningen behandlar huruvida Sida i sitt kulturbistånd reproducerar moderniseringsteorin.

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där stereotyper kring biståndsgivare och ?tagare är mycket tydligt.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Meningen med denna uppsats är att genom en jämförande analys utforska vad dessa två verk från början av 1980-talet säger om samtiden i fråga om politiska och feministiska aspekter. Uppsatsen börjar med beskrivningar och analyser av verkan var för sig där det konstateras att Kristina Abelli Elander kritiserar köns- och familjeroller medan Erla Thorarinsdottir tar upp kampen för fred och kärleken till sitt hemland. Därefter följer en jämförande analys där det bland annat tas upp likheter och skillnader mellan verkan i fråga om tillvägagångssätt samt jämför detta med hur man kan ha gått till väga bara ett decennium tidigare..

In this essay a conclusion about the way female characters are portrayed in fantasy novels will be attempted through an analysis of one selected female character from each selected novel. The works that have been chosen are; J.R.R. Tolkien?s The Lord of the Rings, Robert Jordan?s The Eye of the World and A Game of Thrones by George R.R. Martin.The analysis will be done with the help of examples and theories from both feministic criticism and gender studies.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.