This essay is focused on Öland during the Iron Age, with focus specifically on the Roman Iron Age and the Migration period. The study takes its starting point in the large number of fortifications that was active across Öland at the time. The essays main area of investigation will be the central and southern parts of Öland as the fortifications, together with other parts of the Iron Age society around them such as graves and settlement, will be presented. The landscape in which the fortifications and their surroundings are placed will also be described. With the Migration Period being a keyword for almost all the fortifications on Öland, the subject will also be to describe if any sort of change can be seen in the settlement patterns during this unstable and troubled time.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a. varit att skapa en trygg koppling till kollektivtrafiken, överbrygga stambanan, bullerskydda med kontorsbebyggelse, ta tillvara vattenkontakten och skapa sammanhängande grönområden..

Vid hållplatser i städer finns ofta en busskur i glas med metallstomme. Tillsammans bildar de ett enhetligt uttryck i stadsbilden och bidrar till att resenärerna skyddas mot väder och vind. På landsbygden däremot är det glesare mellan kurerna och ofta ser de olika ut vid varje hållplats. För att nå det nationella mål med fördubblad kollektivtrafik fram till år 2020 kan en satsning för att skydda resenärerna vara på sin plats.Syftet med detta examensarbete är att utveckla en modern busskur för landsbygdsresenären som passar in i omgivningen. Kuren ska vara av trä och uppbyggt i delar som förenklar byggandet och minimerar byggtiderna.De metoder som tillämpats i arbetet är intervjuer, muntliga och skriftliga, en mindre enkätundersökning och en jämförelse mellan tre befintliga träkurer på landsbygden.

Denna rapport undersöker om det finns en märkbar skillnad i hur människor uppfattar sina omgivningar i form av ljudlandskap och om det finns en skillnad kan det i så fall bero på var man bor. För att kunna ta reda på detta har man låtit respondenterna återge två ljudlandskap, ett urbant och ett landsbygds-landskap, med hjälp utav ett verktyg. Verktyget som utvecklats är ett ljudbord och använder sig utav brickor med symboler undertill som representerar ljud. Undersökningen har använt sig av data från kvantitativa och kvalitativa intervjuer men även observationer av ljudlandskapsåtergivningarna. Undersökningen baserar sig på Schafers teorier runt ljudlandskap och hur de existerar i människans närvaro där Truax, Ball m.fl.

This paper argues that the food industry in general and the one taking place in Scania in particular, are disregarded in the official management of industrial preservation carried out in Sweden today. Despite the articulated ambition of a cultural heritage that as many as possible could identify with, the practice tend to create an industrial heritage based on stereotype ideas about the landscape in Sweden and the characteristics of industry. The way the open land of Scania differs from the traditional image of the appearance of Sweden, is used as one possible way to explain why the food industries of Scania are overseen in the management of industrial heritage. It is also argued that the high number of female employees might bee a reason why the food industries in general are given low priority in the practice of cultural heritage. By putting the Findus pea industry and the cultivated landscape that provides the factory with primary products against the official criteria for industrial memories, it is examined what values for preservation the food industry contain..

Tidigare forskning kring pojkars självkänsla och kroppsmissnöje i relation till massmedieanvändning, extraversion och BMI har utfallit något olika och är inte lika omfattande som forskningen kring flickor. Syftet med denna undersökning var att ta reda på om massmedia, extraversion och BMI har betydelse för tonåriga pojkars självkänsla och kroppsuppfattning. Kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes. Sjuttiotvå gymnasiestuderande pojkar besvarade enkäten som innehöll instrument för att mäta BMI, extraversion, kroppsmissnöje, massmedieanvändning och självkänsla. Resultatet visade att massmedieanvändning inte korrelerar med vare sig självkänsla eller kroppsmissnöje.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförståelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag använt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius är jämförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gång. Denna typologiska metod är inte en klassificering där individen, som undersöks, är placerad i ett fack för alltid. Individen är istället placerad i ett landskap där de schematiserade typerna är som kullar emellan (eller på) vilka individen sedan placeras.

Fotografi är i dag mycket attraktivt och lockar mängder av folk från konstsamlare till beundrare i alla åldrar. Internationellt sett är i dag skandinaviskt fotografi högt eftertraktat och intresset ser inte ut att avta, tvärt om.Här, vid väg ände, precis invid Kottlasjön på Lidingö ligger ett gamalt vackert vattenverk. omgivet av speciell natur och ett stilla landskap.Huset har stått oanvänt sedan många år och väntar på nya vindar.Med sparsam renovering, och nödvändiga åtgärder kan detta utgöra grunden för en ny mötesplats och verkstad för samtida konstfotografi..

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

LKAB har i dagsl äget många detaljerade bilder för styrningen av delprocesser men saknar en övergripande bild över malmförädlingen ovan jord. Syftet med examensarbetet är att skapa ett program som ger en visuell överblick över en produktionslinje ovan jord i Kiruna för att lättare hitta delar med över-/underkapacitet och flaskhalsar.Arbetet har utförts på plats på LKAB i Kiruna och resulterat i det fristående programmetProductionFlowViz. I programmet kan anv ändaren läsa in historisk data från processen över ett givet tidsintervall. Produktionsfl ödet visualiseras i tre olika vyer:?en 2D-vy som visar själva processflödet vid en tidpunkt?ett 3D-landskap som visar hela flödet vid samtliga tidpunkter?en 2D-vy som visar en vald del av flödet över tidProgrammets kan användas för att analysera produktionsflödet KS .

This essay aims to investigate the use of an origin-ID within the Beaker Complex, as defined by John C. Barrett, seen through their different expressions of use in ceramic form and ornamentation, architecture and landscape through time and space with special emphasis on the late Neolihtics in the South of England. The analytic vehicle "the reinforcing circle" is used as a new diffusion model suggested by Stuart Needham, and the analytic tool "incubation" is used to structure the process the Beaker-cultures may have used to reach cultural hegemony. Id est, that the Beaker-cultures socially invites already existing cultures, offering within family and trading the results of new technolo­gies. And/or, occupy the space and use the authority needed by re-writing the narrative as seen in the grave use and grave deposits.

Arkitekttävlingar är ett moment inom arkitektprofessionen som handlar om att i en tävling med andra arkitekter åstadkomma det bästa förslaget på utformning, funktioner och användning av en plats eller byggnad. Vad krävs för att göra det? Den här kandidatuppsatsen skrevs på institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet under vårterminen 2013 med avsikt att lära sig mer om tävlingar, skapandet av högkvalitativa tävlingsförslag och hur man vinner arkitekttävlingar. Syftet var att genom en jämförande studie undersöka vad vinnande tävlingsförslag har gemensamt. Jämförelsen gjordes på fem vinnande tävlingsförslag som matchade tre kriterier. De skulle vara aktuella, från tävlingar huvudsakligen för landskapsarkitekter och med likartade tävlingsuppdrag gällande gestaltning av platser.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. Huvudmålet har varit att lägga grunden för en förståelse av Rönneås betydelse och användning i Ängelholm samt hur den har förändrats över tiden och hänger samman med stadens utveckling i stort. Målet har också varit att ge ett översiktligt förslag på hur stadens koppling till ån kan förbättras. En jämförelse mellan Rönneås dåtid och nutid visar tydligt att åns roll i landskapet har förändrats som ett resultat av människans och Ängelholms utveckling. Från att ha varit en förutsättning för Ängelholms grundande och invånarnas vardagsliv har ån utvecklats till ett återkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsättningar och problem som finns inför en framtida utveckling av Rönneå har jag använt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med ängelholmsborna.