Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förÀndringar. Studien har gjorts pÄ vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förÀndring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affÀrssystem, infördes. I och med den tekniska förÀndringen har det uppkommit komplikationer i den bemÀrkelsen att de anstÀllda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.

Det pÄgÄr stora förÀndringar i vÀrlden gÀllande begreppet design och rapporter har kommit bÄde iSverige och Europa om hur design kan lösa samhÀllsproblem. Design kan anvÀndas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjÀnster utifrÄn anvÀndarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag anvÀnder design som konkurrensmedel.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur vi med hjÀlp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus pÄkundtillfredsstÀllelse. Undersökningen syftar till att svara pÄ hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnÄgra hinder vid implementering av design.Studien baseras pÄ en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkÀtundersökning utifrÄn en fallstudie pÄ Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts pÄ fallföretaget samt pÄ tre ytterligare tjÀnsteorienterade organisationer somÀr finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrÄnföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har stÀllts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar pÄ att design anvÀnds inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns nÄgra hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svÄrimplementerat pÄ grund av komplexa organisationer och en mÄlgrupp som Àrhela den svenska befolkningen.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svÄrare att nÄ konsumenter. NÀr flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svÄrt att sticka ut och göra sig sedd. NÀr nÄgon kommer med nÄgot nytt, gör andra likadant. Ett sÀtt att sticka ut Àr genom att vara originell och ha en unik varumÀrkesidentitet, eftersom den Àr svÄr att kopiera. Evenemang kan ocksÄ fungera som varumÀrken.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Titel: Investeringsuppföljningar ? En fallstudie pĂ„ Volvo Construction Equipment i BraĂ„sSeminariedatum: 2011-06-01Ämne/kurs: 2FE13E:3Författare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Anders JerrelingExaminator: Fredrik KarlssonNyckelord: Post-audits, Capital Budgeting, Investments, Performance Evaluations, ROI, RI, AARRSyfte: Syftet med detta Ă€mnesfördjupande arbete Ă€r att förklara de problem som uppstĂ„r nĂ€r avsaknad av investeringsuppföljning föreligger, samt att förklara för hur rutiner av uppföljningar kan organiseras.Metod: Valet föll pĂ„ att göra en kvalitativ fallstudie gĂ€llande Volvo Construction Equipment i BraĂ„s. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har utförts med fyra stycken respondenter pĂ„ anlĂ€ggningen. Detta Ă€mnesfördjupande arbete har utförts enligt en deduktiv metod och en diskussion förs angĂ„ende arbetets validitet och reliabilitet.Teori: Den teoretiska referensramen behandlar relevant teori gĂ€llande investeringar och uppföljning, vidare behandlas Ă€ven kortfattat de metoder som anvĂ€nds för att bedöma investeringars lönsamhet pĂ„ Volvo Construction Equipment i BraĂ„s.Empiri: Det empiriska avsnittet redovisar data frĂ„n de semistrukturerade intervjuerna som fördes med personal pĂ„ anlĂ€ggningen i BraĂ„s. Dessa bestod av ekonomichefen, controllern samt tvĂ„ projektledare.Slutsats: Resultaten som presenteras behandlar komplexiteten med att följa upp investeringar enligt dess faktiska kassaflöden och förkastar dĂ€rmed en sĂ„dan uppföljning för Volvo Construction Equipment i BrĂ„as.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens RÀtt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen anvÀnder vi en analysmodell dÀr vi analyserar varje relation utifrÄndimensionerna nödvÀndig eller ej nödvÀndig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jÀmförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa pÄ skillnader mellan givare och konsumenter. VÄr slutsats pekarmot att den stora skillnaden Àr att medlemmarna och Djurens RÀtt arbetar mot sammamÄl, vilket gör att det inte finns nÄgon skillnad mellan Djurens RÀtts intresse ochmedlemmarnas. Beroende pÄ hur nödvÀndig varje givare bedömer sin relation medDjurens RÀtt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvÀndighet gör att personenblir medlem.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

IsMobile har utvecklat ett Internetbaserat verksamhetsstöd för företag med mobil personal inom fÀltservice (produktlinje BlÄ CoordinatorTM). BlÄ CoordinatorTM kombinerar, stöd för uppdragshantering, avancerad optimeringsteknik och den senaste mobila teknologin. Syftet har varit att studera hur mobil teknologi och mobilt verksamhetsstöd som BlÄ CoordinatorTM kan effektivisera uppdragshanteringen i drifts och serviceorganisationer/företag. Totalt har fem företag/organisationer granskats: ? PiteÄ Kommun ? Hellmans Rör/NVS AB ? Rikspolisstyrelsen ? Riksbyggen ? SkellefteÄ Kraft Slutsatser angÄende hur ett sÄdant system skulle kunna förbÀttra verksamheten Àr baserat pÄ litteraturstudier, kvalitativa bedömningar, intervjuer och analys av verksamheten.

De flesta sociala och ekonomiska förÀndringar som sker inom organisationer Àr ett resultat utav spridningen av idéer eller fenomen. För denna studie sÄ Àr det redovisningsinnovationers spridning med direkt eller indirekta krav pÄ tillÀmpning bland organisationer inom den offentliga sektorn som Àr av intresse. Studiens undersökningsomrÄde Àr fokuserat pÄ att studera detta fenomen utifrÄn hur redovisningsinnovationen komponentavskrivning spridits och antagits inom Norrlands kommuner. Rekommendationerna frÄn RÄdet för Kommunal Redovisning som behandlat komponentavskrivning har tidigare inte innehÄllit nÄgot explicit krav pÄ tillÀmpning av metoden. Detta förÀndrades dock i och med den senaste rekommendationen frÄn Är 2014 som innehÄller ett explicit krav.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.