SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Vi ville med vår undersökning ta reda på om specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband.

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav är en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, två av dem är problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bättre än de med emotionell strategi.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet.

SammanfattningVår uppsats är en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer på fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom läs- och skrivlärande i förskoleklass. Uppsatsen är baserad på intervjuer av sex verksamma lärare och deras uppfattningar av Trullemetoden. Våra frågeställningar är följande:Hur förhåller sig lärare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lärarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begränsningar finns enligt lärarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lärarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden är bra och positivt, genom exempelvis att lärarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhållningssätt.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Skolverket försöker att positivt påverka elevers lärande i ämnet matematik. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara genom grupparbete. Kvalitativa intervjuer med tolv ämneslärarstudenter i matematik har i detta arbetet utförts i syfte att undersöka betydelsen av gruppindelningsprocessen, gruppsammansättningen och grupparbetet för känslor och attityd till ämnet matematik. Intervjuerna har visat att studenterna upplevt både positiva och negativa känslor i samband med gruppindelningsprocesser, gruppsammansättningar och grupparbete. Ett större antal av studenterna har en positiv attityd till ämnet matematik nu på högskolan, än antalet studenter som hade en positiv attityd till ämnet matematik när de gick i gymnasiet. Intervjuerna visade även att majoriteten av informanterna aldrig upplevt grupparbete i matematik på gymnasiet.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

Nästan hälften av alla kvinnor genomgår abort någon gång under sitt liv. I Sverige utförs cirka 5 % av samtliga aborter efter 12:e graviditetsveckan. Vid en sen abort föder kvinnan fram sitt foster på sjukhus, och en sådan upplevelse kan vara känslig för alla inblandade. Det finns många studier som beskriver kvinnors upplevelser av att göra abort. Däremot är inte deras erfarenhet av personalens bemötande under abortprocessen så väl belyst.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa bland kyrkoherdar i Lunds stift. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka huruvida manliga och kvinnliga kyrkoherdar skiljer sig signifikant vad gäller upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa. 41 kyrkoherdar från Lunds stift besvarade en enkät. Svarsfrekvensen var 82%. Upplevt ledarskap, arbetstillfredsställelse och mental hälsa mättes med hjälp av COPSOQ (Kristensen, 2001).

En studie inom det specialpedagogiska området, där åtta unga vuxna från folkhögskolans Allmänna linje berättar om hela sin skolgång och vilka faktorer som påverkat deras studier både positivt och mindre positivt. Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer och med ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. I berättelserna framgår betydelsen av lärarens engagemang och betydelsen av att kunna anpassa sig till deltagarens nivå. Att få vara som man vill och bli accepterad, ingå i ett sammanhang var också en viktig framgångsfaktor för studier och som flera hittade just på folkhögskolan. Man kände sig inkluderad på folkhögskolan.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet.

Denna uppsats är ett examensarbete baserad på en intervjuundersökning om hur personal i förskolan uppfattar kvaliteten i barnomsorgen. Vi har intervjuat 8 barnskötare och 8 förskollärare, som vid intervjutillfällena arbetade i flera olika kommuner och vid olika arbetsplatser. Med åtta frågor försökte vi att få svar på våra frågeställningar.Huvudsyftet med denna undersökning är således att få klarhet i hur personalen upplever kvalitetsbegreppet i förskolan. Metoden för uppsatsen är kvalitativ och intervjufrågorna har givit möjlighet till fördjupning i frågorna och uppföljning under samtalets gång.Vid sammanställningen av svaren ser vi att vi fått nästan identiska svar från de båda yrkesgrupperna. Detta gör att man kan hävda att skillnaderna i kvalitetsuppfattning inte är så stor mellan yrkesgrupperna.