Bakgrund: Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en utvecklingsstörning. Ett kriterie för att ha en utvecklingsstörning är bland annat ett IQ på 70 eller lägre.  En utvecklingsstörning innebär en nedsättning i de kognitiva funktionerna vilket kan leda till svårigheter med kommunikationen. Bemötandet är ett abstrakt begrepp med olika dimensioner och innefattar bland annat genomförandet av ett samtal.Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa hur vuxna patienter med en utvecklingsstörning blir bemötta inom vården. Bemötandet beskrivs utifrån patienternas egna, anhörigas och vårdpersonalens perspektiv.Metod: Fördjupningsarbetet är en allmän litteraturstudie genomförd på ett systematiskt sätt. Resultatet är baserat på 12 kvalitativa respektive kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Preschool teacher´s and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien är att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollärare och barn har för perspektiv på olika familjer med fokus på samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta på förskolan. Det är viktigt att få samkönade familjer att känna sig inkluderade i verksamheten. Då det i forskning visat sig att det främjar barnet om deras vårdnadshavare blir bemötta på ett positivt sätt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt så intervjuades 21 stycken barn och sex förskollärare.

Cancer är en sjukdom som väcker många tankar och känslor. Tidigare värderingar och prioriteringar i livet ifrågasätts och omvärderas oftast av den som drabbats av cancer. En allvarlig sjukdom som cancer kan bidra till stress och påverka kroppen på flera sätt, försämrat immunförsvar är ett av dem. Coping är ett begrepp som innebär individens sätt att hantera en svår situation. Coping delas in i två huvudgrupper, emotionell- och problemfokuserad coping.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att jämföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition på begreppet HRM och hur utvecklingen gått från den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se på de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de påverkat personalfrågor. Vi utgår från ett anglosaxiskt synsätt men tittar utifrån ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan påverka HRM. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både empiriskt och vetenskapligt material för att få så korrekta svar som möjligt.

Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se på dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Vårt syfte med studien är att försöka belysa hur ett antal lärarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lärande.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjortvår datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lärare på två olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenterstexter gällande utomhusundervisning. Samtliga lärare i vårstudie är positivt inställda till utomhusundervisning. Vi fannockså tecken på variationer när det gäller hur och varför lärarnaanvänder utomhusmiljön i sin undervisning.

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan sparande och avkastning samt om sparandet var återkommande.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet vilken åldersgruppering som är att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstå förskollärares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som är att föredra utifrån ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Förskollärarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av både åldersindelade och åldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollärarna till övervägande del var positivt inställda till åldersindelade grupper inom förskolan och att åldersblandade grupper inom förskolan till mångt och mycket ser bra ut på pappret, men att det i verkligheten verkar svårare att genomföra.