Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att förstå lokala Resebyråers relationer och samverkan ur ett nätverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfråga valts: Hur kan resebyråer använda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbättra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nätverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet är insamlat genom sekundärkällor.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Denna studie belyser vikten av relationer i employer branding. Relationer har till följd att kommunikationen av företagskultur och företagsidentitet till företagets målgrupp för rekrytering underlättas. Relationerna skapar även en lojalitet mellan företaget och dess målgrupp vilket gör att de attraheras av företaget..

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera om vi genom sex- och samlevnadsundervisning i år 8 och 9 kan utveckla elevernas åsikter om samt attityder till mediapåverkan, skönhet och relationer. Vi avsåg även att se om det förelåg skillnader i åsikter och attityder mellan pojkar och flickor. För att studera detta använde vi oss av enkäter och gruppintervjuer. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i Luleå Kommun och undersökningsgruppen bestod av två klasser, en år 8 och en år 9. Resultatet visade att flickorna i år 9 uppnått en högre mognadsgrad än flickorna i år 8 i och med att de hade lättare att samtala om relationer.

Potatisen är en relativt odifferentierad produkt på den svenska marknaden. Det finns ett fåtal företag som jobbar med att differentiera sina potatisprodukter men det baserar sig på att premiera sitt läge. För dem som inte kan dra nytta av sitt läge kan differentiering genom att skapa relationer vara ett alternativ. Syftet med denna studie är att därför att undersöka och illustrera vad för typer av relationer som finns mellan potatisodlare och återförsäljare, hur dessa relationer skapas samt förstå varför potatisodlare och återförsäljare skapar relationer. En undersökning har genomförts för att identifiera vilka egenskaper och aktiviteter som ligger bakom de typer av relationer som finns och hur de skapas. Det som studerats närmare är relationsmarknadsföring, att använda kunden som med producent, påverkan av förtroende och engagemang i relationer m.m. För att studera vad för typer av relationer som existerar idag, hur de skapas och varför de skapas har djupintervjuer genomförts med producenter inom potatisbranschen. Intervjuerna grundar sig på de tidigare studier om relationer som genomförts.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet påindividerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas intevåldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupandelitteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer,med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder.Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt isamkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationerförekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

Titel: Psykologiskt Empowerment: En kognitiv resa genom relationer och arbetskontextFörfattare: Niklas Hansson och Niklas JohanssonHandledare: Pia Ulvenblad och Ingemar WictorNyckelord: Psykologiskt Empowerment, PE, Arbetskontext, RelationerSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring psykologiskt empowerment (PE), genom att studera kopplingen till relationer och arbetskontext.Problemformulering: Hur kan uppfattad nivå av PE kopplas till arbetskontext och relationer?Metod: En kvalitativ metod har använts och fyra fallstudier har gjorts på organisationer med varierande branschtillhörighet, vilket gjorts för att maximera skillnaderna mellan fallen. Primärdata kommer från individuella intervjuer, vilka kompletterats med tillhörande frågeformulär och som gjort upplevda nivåer av PE kvantifierbara.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgörs av klassiska PE-teorier tillsammans med beståndsdelarna av konceptet, för att forma basen. Detta kombineras med nyare PE-teorier kopplade till både arbetskontext och relationer, men även kortfattat vilka beteendemässiga utfall som kopplas till PE. Författarna har valt att fokusera mindre på eventuella utfall kopplat till PE, då dessa funnits i tidigare forskning, men inte kan negligeras helt, då det kan tyckas absolut väsentligt att på något sätt ta upp vad som är positivt och negativt kopplat till konceptetSlutsats: Både arbetskontext och relationer tycks kunna kopplas till uppfattad nivå av PE.