Bakgrund: Schizofreni kÀnnetecknas av en förvrÀngd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat lÀngre Àn sex mÄnader. FramtrÀdande Àr ett desorienterat tÀnkande och röstahallucinationer, Àven om störningen huvudsakligen Àr kognitiv sÄ yttrar den sig oftast pÄ beteendemÀssiga och kÀnslomÀssiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare Ären generellt förbÀttrats i det svenska samhÀllet och inom sjukvÄrden. Men ÀndÄ Àr negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd Àr en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna instÀllning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

I detta examensarbete undersöks vad som lockar med bilen som vardagligt transportmedel hos invÄnare i Malmö. Som en del i detta, identifieras faktorer bakom valet av transportmedel. Malmöbors tankar kring sin egen miljöpÄverkan samt vilka utmaningar vi stÄr inför nÀr det gÀller att gÄ emot ett mindre bil-dominerat samhÀlle diskuteras. Metoden bestod i att genomföra samtalsintervjuer med sex personer som samtliga bor i Malmö och som har körkort och tillgÄng till bil. Resultaten tyder pÄ att bilens attraktion bestÄr i de fördelar den tillhandahÄller, sÄsom lastutrymme, sparad tid, frihetskÀnsla och oberoende.

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingens gÀllande deras gemensamma arbetssÀtt, gemensam kartlÀggning. VÄrt syfte har varit att studera handlÀggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gÀllande arbetssÀttet gemensam kartlÀggning och belysa detta. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder följande: Hur ser samverkan gÀllande gemensam kartlÀggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad frÀmjar en bra samverkan? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi anvÀnt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

Bakgrund: Att drabbas av en allvarlig psykisk störning pÄverkar hela mÀnniskan och gör att individen hamnar i en utsatt position. SamhÀllet har ett ansvar och en skyldighet att skydda mÀnniskor nÀr de pÄ grund av psykisk sjukdom Àr farliga för sig sjÀlva eller för andra. Ibland mÄste dÀrför vÄrd kunna ges, Àven om det Àr mot individens vilja. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av tvÄngsvÄrd och tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrin. Metod: Litteraturstudie.

PÄ grund av en ökande medellivslÀngd hos Sveriges befolkning, Àr en betydligt större grupp Àldre att vÀnta. Mer kunskaper kring mÀnniskors förutsÀttningar för ett gott liv i hög Älder kommer  att krÀvas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta hand om denna Äldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka fÄ kunskap om hur Àldre mÀnniskor upplever sin livskvalitet och hur Äldrandet pÄverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med mÄlgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsÀck, livskriser, kÀnslan av trygghet och rÀdsla, att kÀnna social glÀdje och sorg och sjÀlvstÀndighet ger meningsfullhet.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn pÄ förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro dÀr sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebÀr att individen utvecklas, formas och stöper sig sjÀlv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar dÀrigenom ett socialt nÀtverk av relationer.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

SAMMANFATTNINGPatienter som drabbas av höftfrakturer Àr en vÄrdkrÀvande och utsatt patientgrupp inom sjukvÄrden. Riktlinjer för handlÀggning av misstÀnkta höftfrakturer har utformats för ett snabbare omhÀndertagande, sÄ kallat snabbspÄr. Dessa anvÀnds för att optimera och förkorta handlÀggningstiden, förbÀttra behandlingen samt minska risken för komplikationer. I VÀsternorrlands lÀn tillÀmpas detta snabbspÄr, vilket medför att delar av den behandling som tidigare utfördes pÄ akutmottagningen, nu utförs av ambulanssjuksköterskor redan i den prehospitala vÄrden. Dessa medicinska och omvÄrdnadsmÀssiga ÄtgÀrder utförs i varierande och ibland svÄra vÄrdmiljöer.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Bakgrund: Dagens samhÀlle har förÀndrats pÄ mÄnga sÀtt och tidsbrist Àr det gott om. Följden blir att samhÀllets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha mÄnga positiva hÀlsoeffekter som kan förbÀttra bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka olika hÀlsoeffekter som dans kan bidra till pÄ bÄde fysisk, psykisk och social nivÄ. Metod: Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar anvÀnts.

Under mina snart tjugo Är som lÀrare, dÄ jag frÀmst arbetet med elever i mellanÄren, har jag mött ovilliga lÀsare som trots allt ibland hittar böcker som de med glÀdje lÀser. Syftet med denna undersökning Àr att finna positiva faktorer till att dessa elever lÀser och att ta hjÀlp av dessa för att bygga upp goda lÀsmiljöer för alla elever. Tidigare forskning visar att litteraturlÀsning under mellanÄren ofta Àr en enskild angelÀgenhet och att skolan inte tar till vara pÄ den kunskap och det intresse eleverna har med sig om andra textvÀrldar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning dÀr elever i tvÄ klasser har svarat pÄ enkÀter kring lÀsning. DÀrefter intervjuade jag sex av eleverna, som jag betecknar som ovana eller ovilliga lÀsare.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande dÀremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkÀtstudie var dÀrför att öka kunskapen om arbetssökandes instÀllning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrÄn demografiska aspekter. Resultatet frÄn de icke-parametriska testerna visade pÄ en nÄgot ambivalent instÀllning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella instÀllningen, men Àven Älder hade en inverkan pÄ attityden.