Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

BakgrundJag har fÄtt i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag pÄ hur de skulle kunna anvÀnda sig av sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta ÄtgÀrder pÄ hur de kan anvÀnda sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag pÄ hur Sapa Profiler AB kan anvÀnda sig av sociala medier för att stÀrka sitt varumÀrke..

I detta arbete fÄr ni ta del av en undersökning som Àr utförd pÄ tvÄ skolor. Den inriktar sig pÄ barns rörelse i form av bland annat trÀdklÀttring. Dessa skolor Àr belÀgna nÀra skog och natur. Enligt litteraturen som ni fÄr ta del av i arbetet Àr rörelse viktig för barn dÄ motoriken förbÀttras, koncentrationsförmÄgan ökar och det sociala samspelet gynnas. SkolgÄrdens utformning Àr viktig dÄ barnen tillbringar stor del av sin utevistelse dÀr under skol- och fritidstidshemstid.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare idag ser pÄ lÀromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av lÀromedel samt eventuella implikationer pÄ undervisningen i gymnasieskolan inom Àmnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhÄllanden har kvalitativa intervjuer genomförts med Ätta lÀrare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att lÀroboken fortfarande har en stark stÀllning som det ledande lÀromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, lÀromedlens innehÄll, individuella förestÀllningar samt elevens behov och förutsÀttningar har betydelse för lÀrarens val av lÀromedel. LÀromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrÄn de styrdokument som föreligger.

MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

Att fÄ en stomi Àr för mÄnga en enorm livsomstÀllning som i mÄnga fall leder till sociala, fysiska och psykiska svÄrigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvÄrar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nÀmligen pÄverkan pÄ fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ sociala relationer och personlig tro samt pÄverkan pÄ sjÀlvstÀndigheten. Ett sÀnkt fysiskt eller psykiskt vÀlbefinnande, brist pÄ sociala relationer eller negativ inverkan pÄ sjÀlvstÀndighet eller personlig tro Àr faktorer som pÄverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i mÄnga fall till isolering frÄn det sociala livet, en stÀndig oro och rÀdsla för att inte passa in till följd av lÀckage eller ofrivillig gasavgÄng men Àven till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron pÄ sig sjÀlv har blivit negativt pÄverkad.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

VÄr uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse. Teknologi Àr idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har Àven blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska anvÀndande och anvÀnds idag frekvent av mÄnga mÀnniskor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i mÀnniskors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade omrÄde. Genom en empirisk utgÄngspunkt i form av djupgÄende intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse.

Problem: Egna mÀrkesvaror, EMV, har pÄ senare Är tagit upp konkurrensen med de mer traditionella mÀrkesvarorna, LMV, och dÀrmed befÀst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV Àr ett komplement till LMV dÀr de kan erbjuda snarlik kvalité till lÀgre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV Àr betydligt mer lönsamma för detaljister Àn LMV men för att detaljister skall kunna sÀlja dessa varor till lÀgre priser och dÀrmed erhÄlla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsÄtgÀrder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lÀmnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje Är som gÄr har andelen EMV i butik ökat och vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur detta kan komma att pÄverka detaljister.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva nio personers upplevelser av sin medverkan i en kurs, ?VÄga sjunga?, som erbjuds av coachingföretaget Projekt hÀlsa AB i UmeÄ. Via en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever deltagarna nÄgra positiva effekter pÄ sitt psykiska/fysiska vÀlbefinnande genom sin medverkan i ?VÄga sjunga? kursen? Upplever deltagarna att kursen ?VÄga sjunga? har haft nÄgra positiva/negativa effekter med avseende pÄ deras sjÀlvkÀnsla? Tidigare forskning har visat pÄ flera samband mellan vÀlbefinnande och musik, men ocksÄ att de olika program vars syfte Àr att enbart höja sjÀlvkÀnsla, i sig, mest troligt Àr ineffektiva. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av teorier om motivationspsykologi (sjÀlvkÀnsla), samt musikpsykologi.

Syftet med den hĂ€r studien har varit att ta reda pĂ„ om barn med hjĂ€lp av en övning kan utveckla sin förstĂ„else för olika lĂ€gesbegrepp samt deras uppfattningar och instĂ€llningar för övningen. De lĂ€gesbegrepp som undersökts Ă€r Framför, Bakom, Under, Över, Bredvid och Mellan. De metoder som anvĂ€nds Ă€r observationer i samband med för- och eftermĂ€tning samt inspelning med filmkamera och transkribering av den. Resultaten har redovisats i diagram och en tabell som visat att barnen till största del utvecklat sin förstĂ„else för lĂ€gesbegrepp men att de negativa instĂ€llningarna och uppfattningarna övervĂ€gt de positiva. För att göra studien mer tillförlitlig skulle för- och eftermĂ€tningar gjorts enskilt med barnen dĂ„ de kan ha pĂ„verkat varandras resultat..