Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp..

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning.

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid inskolning av sina barn på förskolan.

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer.Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet..

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad lärare och elever anser om betyg i årskurs sex. För att uppnå detta valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll frågor som behandlade betyg och bedömning. Sex lärare deltog i undersökningen.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Bakgrund: Hiv är en virussjukdom, vilken utan eller misskött behandling kan utvecklas till följdsjukdomen aids. Vid sjukdomens uppkomst cirkulerade okunskap kring smittan vilket påverkade patienter med hiv och aids på flertalet sätt. Idag är sjukdomen globalt utbredd, och ett stort befolkningsantal är drabbade, vilket talar för vikten att bidra till en ökad kunskap och medvetenhet kring sjukdomen. Att sprida denna kunskap är något som sjuksköterskan kan göra i sin del att arbeta hälsofrämjande för samhället. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med hiv och aids upplever sjuksköterskors och övrig sjukvårdspersonals bemötande.

Denna uppsats syfte är att genom en analys av en intervju med en fokusgrupp kvalitativt undersöka hur en grupp kvinnor idag talar om sina upplevelser av hormonbaserade preventivmedel. Frågeställningarna uppsatsen utgår från lyder: Hur upplever kvinnor att deras kroppar påverkas av hormonbaserade preventivmedel och vad betyder dessa upplevelser för deras identitetsskapande?Resultatet av undersökningen visar att fokusgruppens informanter använder p-piller för att kontrollera sina kroppar och att denna kontroll tar sig uttryck genom att de talar om sig själva i enlighet med kropp/sinne-dikotomin. Informanterna anser sig vara dåligt informerade angående p-pillers biverkningar och det grundar sig i en generell övertro på vetenskapen. P-pillren medför också för alla informanterna att de upplever mindre sexuell lust.

Inom barnsjukvård arbetar sjuksköterskor nära familjer. Hälsostödjande familjesamtal är ett exempel på familjecentrerad omvårdnad vilket är välgörande för familjer men har ännu inte implementerats i den svenska sjukvården. Implementering av ny forskning är en komplicerad process som påverkas av flera olika faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställningtill att implementera hälsostödjande familjesamtal på en barnonkologisk vårdavdelning. En kvalitativ metod valdes ochdata insamlades via fokusgruppintervjuer.