Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

PTSD innebär ett stort lidande för många människor. Sjukvården kan i många fall inte identifiera dessa personer. Det råder brist på kunskap om vilka upplevelser personer med PTSD har och vilka konsekvenser det leder till i deras dagliga liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Femton vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från flera olika traumatiska händelser, med både kvinnor och män, analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Studier har visat att äldre kan uppleva känslor av tristess och ensamhet på grund av minskat kontaktnät, vilket kan påverka deras välbefinnande och leda till ett ökat behov av naturligt vårdande. Sällskapsdjur har sedan hundratals år använts i syfte att ge en terapeutisk effekt hos människor och har visat sig medföra positiva förändringar fysiologiskt, men sällskapsdjur inom vård och äldreomsorg är omdiskuterat på grund av de hinder som kan finnas. Syfte: Syftet är att beskriva hur kontakten med sällskapsdjur kan påverka äldres välbefinnande. Metod: En litteraturstudie (Evans, 2002) med kvalitativ ansats har använts som analysmetod på tolv vetenskapliga artiklar, där teman och subteman identifierats och tolkats utifrån Erikssons vårdvetenskapliga teori om välbefinnande och naturligt vårdande. Resultat: Fem teman och nio subteman som beskriver hur äldres välbefinnande kunde påverkas av kontakten med ett sällskapsdjur identifierades.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får intebegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva vad verksamma trä- och metallslöjdlärare anser om sitt yrkesval samt att försöka utröna vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till dessa personers val av yrke. Det finns en stor spridning både gällande ålder på mina respondenter och gällande antal år som de har undervisat. Av de sex respondenterna är tre kvinnor och tre män. För att svara på studiens syftet genomförde jag semistrukturerade intervjuer med mina respondenter. Undersökningen visar att den enda fråga där mina respondenter var helt överens var frågan om hur de upplevde skolslöjden under sin egen skolgång.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll.

Im Blickfeld meiner Masterarbeit steht die Frage, welche Rolle historische Erfahrungen und Erinnerungen in Migrationsprozessen einnehmen. Es geht dabei um deutsche Frauen, die in der Nachkriegszeit (1945-1960) nach Schweden auswanderten, um eine Stelle als Haushaltshilfe anzutreten und die in der deutsch-protestantischen St. Gertruds Gemeinde in Stockholm eine deutsche Gemeinschaft fanden.    In meiner Untersuchung stellt sich heraus, dass die St. Gertruds Gemeinde nach 1945 eine Blütezeit erlebte. Als folge des Zweiten Weltkrieges hatte die Gemeinde sowohl in Schweden als auch in Deutschland wichtige Aufgaben zu erfüllen.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas på intensivvårdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med sju kategorier. De två teman som framkom var Att vara överlämnad i andras händer och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att känna sig sårbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att känna sig trygg med personalen, att vårdas i en okänd miljö, att närstående fanns där och togs omhand, att minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och återbesök var uppskattat.