Syfte: Syftet är kartlägga vilka företag det är som tillämpar respektive inte tillämpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att använda eller inte använda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter på vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger på kvantitativ metodteori. För att få svar på våra frågor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad det kan finnas för orsaker till att spela ett av världens störta MMORPG-spel, World of Warcraft. Förutom detta är uppsatsens mål att även granska vad det kan finnas för positiva och negativa effekter med spelandet samt utifrån Henry Jenkins kunskapsgemenskap se om de kan appliceras på spelets guilder.TEORETISKT PERSPEKTIV: Det teoretiska perspektivet, vilket har används i denna uppsats, är Henry Jenkins moderna form av kunskapsgemenskap. En kunskapsgemenskap är en gemenskap där man med hjälp av varandras individuella expertis tillsammans kan nå gemensamma mål. Det skrivs även om elitistiska kunskapsgemenskaper, vilka är en utveckling av kunskapsgemenskaper. Skillnaden mellan de två typerna ligger i att de elitistiska grundar sig i tidigare meriter istället för engagemang.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

Hälso- och sjukvården har traditionellt arbetat kurativt. Tidigare forskning har visat att samhällsutvecklingen de senaste 20 åren, med högt tempo och stora krav, har resulterat i en ökning av stressrelaterad ohälsa, både nationellt och internationellt. Vinsterna med att arbeta hälsofrämjande är uppmärksammat i allt fler studier och det är därför av relevans att studera om Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), en förgrening av mindfulness, kan fungera som en effektiv och bidragande resurs för ett mer begripligt, hanterbart och meningsfullt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de hälsofrämjande effekterna av MBSR. Tio artiklar valdes för granskning och utifrån artiklarnas resultat framkom två kategorier: Kortvariga hälsofrämjande effekter och långvariga hälsofrämjande effekter.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som styr lärares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslärare i grundskolans tidiga år.Empirin samlades in genom enkätundersökning med slutna och öppna frågor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att ställa fler frågor som fokuserade på faktorer som kan vara förutsättningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån studiens frågeställningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar Positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssätt i undervisningen. Forskningen belyser även en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, både i omvärlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns även enligt vår mening om hur revisorerna själva upplever de senaste årens regelutveckling. Således behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har påverkats av regleringsutvecklingen.Studien har både ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien är att kartlägga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna.

En fond för landsbygdsutveckling inom Europeiska Unionen skapades 2007 då landsbygdsområdena inom Europa stod inför många utmaningar, såsom hållbarhet, tillväxt och arbetstillfällen, men samtidigt sågs att en potential fanns i områdena. Studien syftar till att undersöka hur två typer av stöd ur fonden för landsbygdsut-veckling påverkat företag som mottagit dessa, antingen projektstöd eller investe-ringsstöd. Projektstöd betalas oftast ut till en grupp individer eller organisationer som tillsammans driver ett projekt där nyttan når fler än denna grupp. Investeringsstöd är en form av företagsstöd som går direkt till näringsidkaren som ska genomföra inve-steringen. Studien har genomförts genom telefonintervjuer med semistrukturerade in-tervjufrågor där 11 företag och en markägare deltagit.

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS.

Drank från sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en längre tid använts som foder till grisar men få studier har gjorts inom området. Med hårdare krav på djuromsorg och djurhälsa, både från staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, är det intressant att se drankens effekt på produktionsegenskaper och hälsa. Syftet med vårt examensarbete är att utvärdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hänsyn till produktionsegenskaper och hälsa. Studien har genomförts som ett fältförsök på gården Björkhem utanför Kristianstad. Tre omgångar grisar med 783 djur i varje omgång (totalt 2349 grisar) har ingått i försöket, som löpt från mars 2012 till januari 2013. I varje omgång fanns en kontrollgrupp samt två försöksled, alla i separata avdelningar. Kontrollgruppen har fått färdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingått i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvärdigt näringsinnehåll i alla foder.