Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker?s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

De flesta besöker ett evenemang någon gång emellanåt, det kan innebära ett trevligt avbrott ivardagen. Evenemang har också en potential att skapa en rad positiva effekter påarrangörsorten, till exempel genom ökad turism. Många evenemang tycks ha karaktären av?traditionella företag?, men stämmer denna bild överens med verkligheten? Är initiativtagaretill gatufestivaler entreprenörer?.

Syftet med vår studie var att kartlägga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i Västra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivå, skiljer de sig markant från normalaktiva och har därmed andra rekommendationer för hälsa, återhämtning och prestation. Kunskapsnivån är dock ofta bristfällig hos dessa individer gällande kostrekommendationer, energibehov samt måltidsplanering. Forskning visar att våra beteenden bestäms inte bara av vår kunskapsnivå, utan också av våra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja kostkunskapen hos dessa individer, menar vi därför att det är en klar fördel att känna till sin målgrupps attityder till ämnet.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fångar effektivt åskådarens uppmärksamhet på grund av dess gränsöverskridande karaktär. På så vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar längre i vårt minne. Genom förträngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av märkes- och produktkännedom..

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främja det verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på detta är ? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste för lärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mer mångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetar med andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kan utvecklas. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positiva resultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklande arbetet i skolan.

I denna studie undersöktes effekten av förstärkt hörselåterkoppling (enhanced auditoryfeedback, EAF) på observerbar stamning och upplevd känsla av talflyt hos vuxna personer som stammar. Så vitt vi vet finns inga tidigare studier av effekten av förstärkt hörselåterkoppling vid stamning. Mycket forskning finns dock på andra typer av hörselåterkoppling, som exempelvis frekvensförändrad hörselåterkoppling (frequencyaltered feedback, FAF), där man sett positiv effekt på talflytet hos personer som stammar. Deltagargruppen bestod av 14 personer i åldrarna 20-43 år, som stammade. Deltagarna fick läsa högt under olika förhållanden av hörselåterkoppling, de olika förhållandena som testades var förstärkt hörselåterkoppling och FAF mot normal hörselåterkoppling.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa.

Syftet med undersökningen var att studera lärares egna uppfattningar om hur de arbetar med att främja elevers positiva självbild samt studera om lärarnas egna uppfattningar om elevernas självbild påverkar bedömningen av eleverna i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jämförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna är deras betoning på omgivningens inverkan på en persons självutveckling. Därutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, där bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.