Inom forskning kring artificiell intelligens läggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmågor som simulerar människans. Därav var syftet med uppsatsen att studera om, och i så fall på vilket sätt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 påverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund användes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i så fall, hur Aibos lydnad, sinnestämning/emotionellt tillstånd och aktivitet påverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bättre lydnad än bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva känslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Syftet med föreliggande arbete är att få en inblick i hur svenskläraren kan och bör arbeta med respons på elevers sakprosetexter i svenskämnet för att eleven ska ha så stor nytta av responsen som möjligt. Förutom en överblick av den forskning som gjorts i ämnet har en enkätundersökning om gymnasieelevers uppfattning, tankar och känslor i ämnet sammanställts. Resultaten pekar bl.a. på att eleverna har en alltför stor fokusering på formsidorna av språket som skulle kunna avhjälpas med mer kommentarer på innehållet..

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar på Läns-tidningen Södertälje, har upplevt att ge respons på varandras texter och få respons på sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, språk och disposition.De frågeställningar jag ställt upp för min undersökning är: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förväntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess påverkats av textresponsarbetet och i så fall på vilket sätt?Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom två intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fått ovanstående frågor besvarade. Min analysmetod är etnografisk, då jag observerat deltagarna under intervjuerna och därefter analyserat deras svar utifrån tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade väl utvecklade sätt att lägga upp skrivarbetet.

Hur vi knyter an till andra människor i våra relationer samt nära relationer handlar anknytningsteorin om. Vår anknytning är en medfödd, mänsklig förmåga som genom evolutionen hjälpt oss att överleva. När samhället har genomgått stora förändringar uppstår nya prövningar för vårt biologiska arv. Om anknytningen av olika skäl i tidig barndom inte kunnat utvecklas problemfritt så kan individen få en otrygg anknytning och detta kan leda till kognitiva och affektiva försvarsmekanismer samt högre nivå av ångest och stress hos individen. I denna studie utförs ett experiment genom att mäta fysiologisk respons på ett stressfyllt problemlösningstest för att sedan jämföra detta med individens vuxna anknytningsmönster, som klassificeras med mätinstrumentet ASQ.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m.

Denna studie fokuserar på att studera fenomenet ?plus-size? modeblogg, alltså modebloggar som är skapade av överviktiga personer. Denna studie vill finna svar på vad som driver dessa personer att modeblogga, hur det kommer sig att de bloggar och hur de upplever interaktionen med sina läsare.Den överviktiga modebloggaren är en viktig aktör i samhällsdebatten genom att dessa personer vill visa en alternativ kropp gentemot gällande samhällsnormer kring hur en kropp skall se ut för att vara välmående.Resultatet av denna studie visar att dessa personer ser sig själva som en del i grupp av andra överviktiga bloggare och bloggläsare och känner i och med det en tillhörighet, vilket påverkar deras bloggande i en positiv bemärkelse. Det som driver dessa personer är interaktionen med sina läsare ? responsen de får på sina inlägg.

Bakgrund: Även om kaströrelsen i detalj skiljer sig mellan olika idrotter så är den biomekaniska funktionen i grunden densamma. Inom alla kastrelaterade idrotter återkommer den så kallade accelerationsfasen, här har det visat sig att inåtrotationen i axelleden har en hög korrelation med bollhastighet i kaströrelsen. Axelledens inåtrotatorer har alltså en viktig funktion för ett effektivt kast. En funktionell uppvärmning av dessa strukturer optimerar prestationsförmågan och minskar skaderisken. Kan träningsredskapet Activation Grip (AG) effektivisera uppvärmningen av den övre extremiteten hos kastidrottare?Syfte: Att undersöka och jämföra hur muskelaktiviteten i m.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om BKC-tavlans ackommodativa stimulus ändras av att tillsätta optotyper av olika form, storlek och placering till den klassiska BKCtavlan.Metod: Fem olika tavlor tillverkades och jämfördes dels subjektivt med ett högneutralt BKC-test och dels objektivt med en vågfrontssensor av märket Complete Ophtalmic Analysis System (COAS HD VR?). En av tavlorna var den traditionella BKC-tavlan, de andra hade optotyper med varierande storlek, form och placering. Mätningarna utfördes på 40 cm. Mätningarna gjordes på 30 personer mellan 18 och 40 år.Resultat: De fem tavlorna visade ingen statistiskt signifikant skillnad i ackommodativ respons, vare sig med BKC eller COAS?.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan välmående och socialt nätverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att människor internationellt kan interagera ?på sekunder? och detta har inneburit en förändring i människors sätt att kommunicera med varandra. Frågan är nu om bloggande kan få oss att må bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att må bra och sitt eget bloggande. Detta är ett ganska ny outforskat område från ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för våra hjärnor då det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns några skillnader i den ackommodativa responsen när den fastställs med tre olika mätmetoder. De utvalda metoderna för denna studie var dynamisk retinoskopi i form av Nott och Monocular Estimation Method (MEM) samt en COAS-HD VR aberrometer.Metod: 29 personer (7 män och 22 kvinnor) deltog i studien, vars medelålder var 23,6 ± 3,1 år. På varje enskild patient gjordes en subjektiv refraktion med en efterföljande mätning av dess ackommodativa respons med tre olika mätmetoder på ett 40 centimeters arbetsavstånd. Resultaten av studien analyserades med hjälp av Repeated Measures-ANOVA och ett post-hoc test i form av Sidak´s. Överensstämmelsen mellan metoderna redovisades därefter visuellt i form av ett Bland-Altman plot.Resultat: Det visade sig att alla tre metoder gav liknande värden på den ackommodativa responsen, vilket resulterade i att det inte fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan metoderna (p = 0,1103) enligt Repeated Measures-ANOVA.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Klimatet uppmärksammas under 2000-talet på ett sätt som saknar motstycke i historien. Klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. Frågan befinner sig högt upp på den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. Behovet av en respons är överhängande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade.