Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Organisationer och företag vÀxer idag allt mer och söker sig till nya marknader. Möjligheterna ökar i takt med den nya tekniken som erbjuds. Att nÄ en större marknad och kunna hantera större informationsmÀngder Àr tvÄ orsaker till att mÄnga företag investerat i ny teknik. Möjligheterna som affÀrssystem erbjuder Àr nÄgot som företag och organisationer blir alltmer medvetna om, fördelarna börjar bli för stora att bortse frÄn. Men utan att ta hÀnsyn till de krav affÀrssystem stÀller pÄ bÄde organisatorisk och verksamhetsnivÄ blir inte resultatet det optimala och affÀrssystemet kan i vissa fall stjÀlpa mer Àn hjÀlpa verksamheten.

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

SammanfattningBakgrund: Nutrition Àr viktigt i alla mÀnniskors liv. Sjukdom pÄverkar individens nÀrings- och energibehov. Malnutrition ger negativa följder för individens ÄterhÀmtning vid sjukdom. Upp till hÀlften av patienterna pÄ svenska sjukhus lider av malnutrition eller har för litet nutritionsintag i förhÄllande till nÀringsbehovet. Sjuksköterskan har i sin profession omvÄrdnadsansvaret över patientens nutrition och ska arbeta utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till nutritionsomvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts.Resultat: OsÀkerhet fanns hos sjuksköterskor angÄende ansvaret, men de angav en positiv instÀllning till bedömning av patienternas nutritionsstatus.

Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Storyline var ett arbetssÀtt vi hade hört talas om i olika sammanhang och som av flera anledningar vÀckt vÄrt intresse. Genom detta examensarbete sÄg vi en möjlighet till att förvÀrva oss djupare kunskaper om storylinemetoden vilket vi ocksÄ gjorde bland annat genom djupgÄende litteraturstudier. Syftet med vÄr studie var att beskriva storyline som undervisningsmetod samt att ta reda pÄ vilka vinster lÀrare verksamma inom storyline anser att metoden kan medföra i elevers lÀrande och utveckling. Kvalitativa intervjuer med sex lÀrare verksamma inom storylinemetoden har genomförts vilka sedan analyserades för att sammanstÀlla ett resultat pÄ vÄr undersökning och vÄrt syfte. VÄr undersökning gav oss en positiv bild av metoden dÄ lÀrarna menade att eleverna utvecklar flera olika sidor i en storyline.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

KondomanvÀndning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat pÄ att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvÀndning. För att finna svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning pÄ den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkÀten vilken bestod av frÄgor kring kondomanvÀndning vid sexuellt umgÀnge med sin partner samt vid tillfÀlliga sexuella relationer. Resultatet frÄn enkÀtundersökningen har sammanstÀllts och analyserats statistiskt.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna mellan 28-71 Är har deltagit i studien. InnehÄllsanalys anvÀndes för analys av materialet.

I denna undersökning var syftet att undersöka om det fanns samband mellan grundskoleelevers attityder till frukost som mÄltid och deras frukostvanor samt Àven undersöka sambanden mellan frukostvanor och sjÀlvrapporterade skolprestationer. Den metod som anvÀndes för att finna svaret pÄ studiens syfte var kvantitativ i form av utlÀmnadet av enkÀter. 60 elever tillfrÄgades och 54 av dessa valde att besvara enkÀten. Resultatet av undersökningen visar pÄ signifikanta samband mellan goda frukostvanor och en positiv attityd till frukost. Resultatet visar ocksÄ att attityden till frukost generellt Àr positiv.

Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

UtgÄngspunkten för denna litteraturstudie Àr att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) gÄr att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga olika evidensbaserade munvÄrdsmetoder som anvÀnds av intensivvÄrdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var ocksÄ att belysa vilka faktorer som pÄverkar intensivvÄrdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvÄrd till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet anvÀndes 16 vetenskapliga artiklar.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.