Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare Är. Enligt lÀroplanen och kursplanen Àr undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens anvÀndning bÄde i vardagliga situationer och inom andra ÀmnesomrÄden. Undervisningen ska Àven bidra till att elever kan reflektera över matematikens anvÀndning i vardagslivet. MÄnga elever Àr idag omotiverade, uttrÄkade och har tappat lusten för att lÀra, vilket kan bero pÄ att lÀrobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare Är. Studien Àr ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs pÄverkas av klubbarnas prestationer pÄ planen i hÀnsyn till matchresultat. Delsyftet Àr att se om andra faktorer som Àr lÀnkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförÀndringar. Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Undersökningen tillÀmpar en eventstudie-metodologi dÀr eventperioden Àr satt till dagen efter eventet och dÀr estimeringsperioden omfattar 250 dagar.Efter bortfall tÀcker insamlad data information kring 1060 matcher frÄn 12 olika lag under Ären 2011-2013. Data anvÀnds för att mÀta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstÄtt i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vÀndningar, anormal mÄlskillnad och förvÀntningars effekt pÄ den avvikande avkastningen.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Bakgrund: Hopphöjden Àr en viktig faktor inom volleyboll och kan vara direkt avgörande i spelsituationer. Drop jump (DJ) Àr en vanligt förekommande plyometrisk övning som anvÀnds för att förbÀttra hopphöjden. Ett fÄtal studier har pÄvisat den omedelbara effekten utav att implementera DJ i ett trÀningsupplÀgg. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ett set med fem repetitioner av DJ kan förbÀttra hopphöjden efter tre minuters aktiv vila. Avsikten med studiens upplÀgg var att det med enkelhet ska kunna implementeras i en matchsituation.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) Àr en viktig nyckel till framgÄng eftersom en till företaget vÀl anpassad HR-funktion kan skapa stort vÀrde. I skapandet av en effektiv HR-funktion Àr det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat pÄ positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie pÄ AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.

Syftet Àr att undersöka hur den behagliga beröringen pÄ ett naturligt och planerat sÀtt anvÀnds i förskolan och försöka se var grÀnsen gÄr för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter pÄ barn och barngrupp..

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Att uppleva hopp Àr viktigt för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnan-de. Hopp Àr nödvÀndigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en vÀsentlig kÀlla för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att fÄ ökad förstÄelse för hur mÀnniskor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framtrÀder och förÀndras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stÀrker vÀlbefinnandet och ökar tilltron till livet, att kÀnna sig vÀrdefull, behövd och delaktig, att kunna gÄ vidare i livet och pla-nera för framtiden nÀr livet Àr riktigt svÄrt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förstÄelse om hur mÀnniskor upplever hopp och vad som pÄverkar graden av hopp.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en Äldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som pÄverkar omvÄrdnaden. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt olika typer av musik kan ha en positiv effekt pÄ demenspatienter och dÀrmed underlÀtta och förbÀttra omvÄrdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvÄrdnadsteori.

Bakgrund: Vanligaste behandlingsformen för bröstcancer Àr kirurgi, dÀr ibland hela bröstet tas bort (mastektomi). Ibland görs bröstrekonstruktion efter mastektomi. Tidigare studier visar att mastektomi kan ha negativ inverkan pÄ kvinnors livskvalitet och kroppsuppfattning. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor som genomgÄtt mastektomi skattar sin livskvalitet och kroppsuppfattning, samt om samband kan ses mellan dessa. Syftet var Àven att beskriva om det finns skillnader i livskvalitet och kroppsuppfattning mellan kvinnor som genomgÄtt mastektomi med eller utan bröstrekonstruktion.