Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förÀndringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gÀllande allt ifrÄn tid, rum och tillgÀnglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan pÄ den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker ocksÄ om det finns skillnader mellan chefers och övriga anstÀlldas livsbalans samt Àven om chefens nivÄ i hierarkin pÄverkar livsbalansen.Metod: Datamaterialet som anvÀnds i denna kvantitativa studie Àr hÀmtat frÄn European Social Survey 2010. Studien bygger pÄ en svensk population bestÄende av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln Àr ett index som mÀter livsbalans.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Bakgrund: En omgivning som mÀnniskor Àr tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stÀrker den psykiska och fysiska hÀlsan. Frisk luft, utsikt, omvÀxlande fÀrger, en vacker blomma och en bild pÄ vÀggen att betrakta Àr nÄgra exempel pÄ viktiga faktorer i sjukvÄrdsmiljön. VÄrdvistelsen ska inte innebÀra att patienten skiljs frÄn sina intressen. Han eller hon mÄste ha nÄgot att se fram emot, nÄgot att glÀdjas Ät under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön pÄ vÄrdrummet pÄverkar patientens upplevda hÀlsa.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

DÄ BBIC mötts av bÄde positiv och negativ kritik ifrÄgasÀtter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet Àr att, utifrÄn behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till dÄ det gÀller att stÀrka barnets stÀllning och öka rÀttssÀkerheten inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. FrÄgestÀllningarna rör barns behov, delaktighet, att fÄ sin röst hörd, förÀndringar i behandlarens arbete samt innehÄllsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod dÀr sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a.

DÄ allt fler patienter vÄrdas i hemmen krÀvs att samordningen mellan olika vÄrdaktörer fungerar för att patienterna ska kunna erbjudas en god och sÀker omvÄrdnad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samordna vÄrden för patienter som vÄrdades i hemmet. En kvalitativ metod anvÀndes och som datainsamlingsmetod valdes intervjuer. Sex distriktssköterskor intervjuades i en kommun i VÀst Sverige. Studien resulterade i fem teman: skiftande och komplexa vÄrdbehov som ska samordnas, att samordna utifrÄn patientens situation och behov, svÄrigheter att samordna vÄrden nÀr helhetssynen brister, samordningen av patientens medicinska situation krÀver nÀrhet till lÀkare att rÄdgöra med och tillfredstÀllelse och nöjdhet för bÄde patienter och distriktssköterskor nÀr samordningen fungerar.

Livskvalitet Ă€r ett ord som anvĂ€nds i flera olika sammanhang och Ă€n finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet Ă€r för Ă€ldre rĂ„der det ocksĂ„ delade meningar och fĂ„ studier har undersökt Ă€ldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 Ă„r i sĂ€rskilt boende och mĂ„nga Ă„tgĂ€rder görs för att förbĂ€ttra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanstĂ€lla befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre i Nordiska sĂ€rskilda boende och metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrĂ„n fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist pĂ„ respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Titel: Ungdomar tycker att museer Àr trÄkiga, eller?Författare: Susanne Jansson och Madeleine ThyrssonUppdragsgivare: Röhsska DesignmuseumKurs. Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 18356Syfte: Att undersöka och fÄ en förstÄelse för hur museum kan presentera och utforma sina utstÀllningar sÄ de upplevs attraktiva av ungdomar.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med Ätta ungdomar i femtonÄrsÄldern frÄn olika högstadieskolor runt om i GöteborgHuvudresultat: Ungdomarna har en nÄgot negativ uppfattning om begreppet museum. NÀr det gÀller deras erfarenhet och uppfattning om att besöka museer har de en nÄgot mer positiv uppfattning. Bland respondenterna Àr det inte alla som Àr positiva till interaktion, men flertalet tycker att det Àr kul.

Denna studie undersöker hur minskad anonymitet kan förÀndra sÀttet mÀnniskor skriver kommentarer pÄ YouTube-videor. YouTube begÀrde nyligen att anvÀndarna skulle ange sina fullstÀndiga namn. AnvÀndare Àr Ànnu inte skyldiga att Àndra sitt anvÀndarnamn, men om de inte gör det ombes de att svara pÄ varför de vÀljer att ha kvar sitt alias. För att undersöka detta lÀt vi först anvÀndare svara pÄ en enkÀt för att se vad de tycker om att vara anonym kontra att ge ut sitt riktiga namn, och om att ge sitt riktiga namn gör dem mer uppmÀrksamma kring deras sÀtt att kommentera pÄ YouTube. Sedan, för att se vad som verkligen hÀnder i kommentarsfÀlten, gick vi igenom ett antal kommentarer för att hitta mönster i hur ett alias kontra ett riktigt namn relaterar till processen att skriva negativa kontra positiva kommentarer.

En anvÀndare vilken inte Àr tillfreds med anvÀndarupplevelsen pÄ en internetsida tar sig lÀtt vidare genom endast ett musklick, vilket betyder att det Àr av största vikt att anvÀndbar design Àr central. Disciplinen interaktionsdesign tar hÀnsyn till hur anvÀndaren anvÀnder och upplever en internetsida genom att ta hÀnsyn till mÀnskliga beteenden och vad anvÀndaren vill uppnÄ med tjÀnsten och pÄ sÄ vis skapar positiv anvÀndarupplevelse, samt gör den anvÀndbar.Interaktionsdesign Àr en av flera discipliner som ingÄr vid skapade av positiv anvÀndarupplevelse för anvÀndaren. Andra av dem Àr informationsarkitektur, grafisk design och anvÀndbarhet. Informationsarkitektur Àr en disciplin vars syfte Àr att sÀrskilja information och dataledning ifrÄn varandra och genom detta att skapa en internetsida som Àr lÀtt att anvÀnda, ger bra information och uppfyller syftet för anvÀndaren genom strukturerad information. Grafisk design handlar om hur element tas om hand och arrangeras för att förmedla beteende och information.

Denna uppsats för samman tvÄ fenomen ? kunskapsöverföring och prestige. BÄda fenomenen Àr vÀldokumenterade inom respektive teoretiska omrÄde men sambandet dem emellan har hittills lÀmnats relativt outforskat. Denna uppsats utgÄr frÄn en abduktiv forskningsansats och Àmnar undersöka hur prestigesökande pÄverkar kunskapsöverföringen vid forskning inom den akademiska vÀrlden och inom industrin. Som teoretiska referensramar anvÀnder vi oss bland annat av King och Marks (2008), teorier kring incitament vid kunskapsöverföring, de teorier Fuller et.

MÀngden information som finns tillgÀnglig pÄ Internet vÀxer. För att underlÀtta och minimera tidendet tar att fÄ svar pÄ en frÄga anvÀnder sig mÄnga mÀnniskor av söktjÀnster. Vissa söktjÀnster filtrerarinformationen för varje specifik anvÀndare vilket medför att sökresultaten blir personligt anpassade.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns en attitydskillnad till dessa personligasökresultat hos studenter som studerar en civilingenjörsutbildning och studenter som studerar enannan typ av högre utbildning. För att undersöka en möjlig attitydskillnad mellan studenternautfördes en kvantitativ attitydundersökning, i form av en enkÀt, och en kvalitativ undersökning,vilken bestod av intervjuer.Resultatet av undersökningen visar att det fanns skillnader mellan grupperna. Det fanns en störremedvetenhet om den personliga anpassning hos de studenter som studerar encivilingenjörsutbildning Àn de som studerar en annan typ av högre utbildning.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att analysera sambandet mellan attribut och förtroende vid val av försÀljare som tillhandahÄller tjÀnster eller produkter av meriterad karaktÀr. Metod Ett deduktivt synsÀtt med analys av litteratur och vetenskapliga artiklar för att skapa en god översikt av tidigare forskning. VÄr empiri genomförs med en kvantitativ metod genom en enkÀt-/surveyundersökning. VÄra resultat analyseras i SPSS dÀr vi utfört en deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys och faktoranalys. Detta följs av vÄr egen analys, diskussion och slutsats. SlutsatsUtifrÄn vÄr studie kan vi konstatera att valen av attribut som en försÀljare av tjÀnster eller produkter av meriterad karaktÀr gör kan ha en betydelsefull pÄverkan för förtroendeskapandet gentemot en kund. Detta bör enligt oss en försÀljare ta i beaktning dÄ det i sin tur kan ha stor betydelse för genomförandet av en affÀr.