Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

SAMMANFATTNINGTitel: Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? ? Anställdas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Maria Johansson & Hanna Öberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 ? Maj  Syfte: Projektet ?Kompetensutveckling för varslade i Gävleborg? är ingången till denna uppsats. Det är ett projekt som ägdes av Region Gävleborg och skapades för ?att samordna samhällets insatser för att motverka de negativa följderna av höstens snabba konjunkturnedgång? och målgruppen var företag där det fanns risk för varsel eller där man hade varslat personal. Det fanns ett behov av 11 000 utbildningsplatser i de 144 företag som deltog.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativ data synliggöra perspektiv på genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgår från fyra informanters perspektiv på dessa frågor, med utgångspunkt från deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna ställer sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmässigt på arbetsplatsen och hur detta påverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgångspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgår från Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, både i positiv och också i negativ bemärkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingå som en del av gruppgemenskapen.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

SammanfattningAtt den fysiska aktiviteten är självklar för mig innebär inte att den är det för alla. De senaste åren har vi hört och sett hur tidningar tar upp att personer blir mer överviktiga och att fler blir mer inaktiva. Jag är intresserad av att ta reda på hur det ser ut i våra fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet, att även se om de yttre förutsättningarna har någon positiv eller negativ påverkan i verksamheten. Genom att göra intervjuer och se hur det ser ut i olika fritidshem och hur de arbetar med fysisk aktivitet. Dessa intervjuer har jag kategoriserat in i inom tätorten och utanför tätort för att se om det finns skillnader i verksamheterna.Genom intervjuerna framkommer att pedagogerna har samma syn på vad fysisk aktivitet är och de arbetar på ungefär samma sätt.

Sötningsmedel kan definieras som en substans som smakar sött. Det finns många olika budskap i samhället när det gäller sötningsmedel och ibland kan det därför vara svårt för konsumenter att veta vad de ska inhandla. Som kostekonom ansvarar man ofta för inköp i stora sammanhang och påverkar på så vis många människors kostvanor. Syftet med studien var därför att få veta om kostekonomstudenter vid Göteborgs universitet väljer produkter med sötningsmedel och vilken allmän uppfattning de har angående konsumtion av sötningsmedel. Jag ville också veta varifrån de har fått sin kunskap.En studie gjordes där kostekonomklasserna vid Göteborgs universitet deltog i en enkätundersökning, sammanlagt deltog 30 studenter.

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe och vilka faktorer som påverkar denna. I uppsatsen diskuteras även hur rättvist Rättvisemärkt är egentligen och ifall producenter i u-länder påverkas positivt eller negativt av att konsumenter i väst handlar Rättvisemärkt.  För att utreda efterfrågan har en betalningsviljestudie genomförts på studenter på Karlstads Universitet. Resultaten från studien pekar på att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe är relativt hög bland studenterna, vilket överensstämmer med tidigare rapporter som visat att efterfrågan på Rättvisemärkt kaffe ökar. Vad det gäller faktorer som påverkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rättvist Rättvisemärkt egentligen är har en litteraturbaserad studie om Rättvisemärkts för- och nackdelar gjorts.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av uppskattning och feedback bland anställda vid äldreboenden och vad det gör med motivationen till arbetet. Detta är en kvalitativ studie som vi valde att utföra genom sex semistrukturerade intervjuer med anställda vid fyra olika äldreboenden. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Vad har uppskattning och feedback för betydelse hos de anställda och hur påverkar det arbetsmotivationen?Resultaten i studien visar bland annat att respondenterna upplever lite uppskattning och feedback i det dagliga arbetet och de önskar mer av både chef såväl som kollegor. Det förekommer viss uppskattning från anhöriga men det är inte allt för ofta.Slutsatsen av studien är att uppskattning och feedback har både en positiv och negativ påverkan, detta handlar mycket om individuella upplevelser hos anställda.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom. Det är en relativt ny kunskap att även vuxna lever med ADHD och ett område som är under ständig utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur det är att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus på funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen påvisade fem gemensamma nämnare vid ADHD: Brist på impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan på personligheten i dagligt liv.

Personal inom Räddningstjänsten utsätts dagligen för akuta och kroniska stressorer som kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen såväl som hälsan. Syftet med detta examensarbete var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos Räddningstjänsten i Norrbotten och då speciellt det sociala stödet då detta har en positiv effekt på negativ stress. Frågeställningarna var: Är den psykosociala arbetsmiljön tillfredsställande i Luleå, Boden och Älvsbyn? Vad i organisationen ger förutsättningar för socialt stöd? Får heltids- respektive deltidspersonal olika typer av socialt stöd? Hur tillfredställer organisationerna behovet av socialt stöd efter ett larm? En enkät som dels bygger på QPSNordic och dels på teorier om socialt stöd har använts för att samla in data från 71 anställda i operativ tjänst i Luleå, Boden och Älvsbyn. Resultaten visade på en skillnad i uppfattningen av den psykosociala arbetsmiljön mellan Boden och Älvsbyn och mellan Luleå och Älvsbyn.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i.