Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Disneys 12 animationsprinciper Àr ett ramverk som anvÀnds av animatörer och nÀr animationsprinciperna appliceras framhÀver de en animationsstil vilket Àr problematiskt om de pÄverkar rörelsernas utseende. I undersökningen anvÀnds animationsprincipen Follow Through and Overlapping Action för att undersöka om den verkar kontraproduktivt till att förmedla kÀnslorna sorg och glÀdje. Follow Through and Overlapping Action handlar om att rörelser inte börjar eller slutar samtidigt. GlÀdje Àr en positiv kÀnsla medan sorg Àr negativ. Artefakterna som skapas Àr sex animationsklipp dÀr tre representerar glÀdje och de andra företrÀder sorg.

Under den ekonomiska krisen i Sverige pÄ nittiotalet skedde tvÄ trendbrott pÄ den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar pÄ betydligthögre nivÄer Àn tidigare, och dessutom förÀndrades arbetslöshetens sammansÀttning. Innankrisen var mÀn arbetslösa i mindre utstrÀckning Àn kvinnor men frÄn och med krisens utbrotthar mÀn tenderat att vara mer arbetslösa Àn kvinnor. Syftet med denna uppsats Àr att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror pÄ.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser Ären1996-2012 och Àr uppdelat pÄ kommunnivÄ.

Beroendesjukdomen utgör ett problem i dagens Sverige. Ett lÄngvarigt missbruk kan exempelvis leda till depression, rubbning i hormonsystemet och förlorad muskelmassa. Forskning visar pÄ ett samband mellan missbruk och pÄverkan pÄ hjÀrnans belöningssystem. Missbruk kan Àven leda till en negativ inverkan pÄ det sociala livet. Fysisk aktivitet pÄverkar hÀlsan positivt genom bland annat ett ökat sjÀlvförtroende, en ökad fysisk sjÀlvkÀnsla och en förbÀttrad kondition och muskelfunktion.

Oskuldsnormen Àr ett begrepp som stÄr för att bevara sin oskuld fram till Àktenskapet och Àr ett överordnad vÀrde inom hederstraditioner. Vissa motsÀgelser och förestÀllningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i Äldrarna 17-21. En enkÀtundersökning genomfördes, dÀr attityden till oskuldskraven och förÀldrars förvÀntningar pÄ oskuldsnormen tillfrÄgades Àven kunskapsnivÄn om mödomshinnans struktur.

Denna kvalitativa och induktiva studie, dÀr jag har samlat ihop och bearbetat stora mÀngder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstÄs och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori anvÀnds för att förklara och kommentera fyra utvalda hÀndelser och Bronfenbrenner anvÀnds som komplement för att försöka förklara miljöns effekt pÄ beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande nÀr jag har anvÀnt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har Àven gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar pÄ deras teorier..

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta pÄtrÀffas hos uppskattningsvis hÀlften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. SmÀrtan ska ha varit kvarstÄende i minst tre mÄnader för att den ska kvalificeras som lÄngvarig. För att behandling ska fungera Àr det av stor betydelse att personen med smÀrta ska bli lyssnad pÄ och trodd i sin subjektiva upplevelse av smÀrta. Den lÄngvariga smÀrtan pÄverkar det dagliga livet pÄ ett negativt sÀtt. Den teoretiska utgÄngspunkt som har anvÀnts Àr Erikssons teori om lidande samt det vÄrdvetenskapliga konsensusbegreppet hÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta.Metod: En litteraturöversikt gjordes dÀr Ätta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt pÄ den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.

Inledning: NÀr ett aktiebolag behöver nytt kapital de bland annat vÀlja att utföra en nyemission. Enligt en stor del av den tidigare forskningen tas dessa emot pÄ marknaden pÄ ett negativt sÀtt. Resultatet blir ofta en nedgÄng i aktiekursen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en offentlig tillkÀnnagivande om en kommande nyemission pÄverkar ett företags aktiekurs. Dessutom studera om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ marknadens konjunktur samt branschtillhörighet.Metod: DÄ vi mÀter en specificerad hÀndelse har vi utfört en eventstudie. Den insamlade datan Àr av sekundÀr natur och har under arbetets gÄng samlats in systematiskt.

Bakgrund: Företag kommunicerar stĂ€ndigt information om dess verksamhet till sina intressenter. Årsredovisningar Ă€r en del av den finansiella information som företag delger anvĂ€ndarna. Denna har kommit att bli allt mer pĂ„kostad och omfattande den senaste tiden med frĂ€msta fokus pĂ„ de frivilliga delarna. VD-brevet Ă€r en typ av finansiell kommunikation i form av en berĂ€ttande text som i flera studier visats sig vara en av de mest lĂ€sta delarna i en Ă„rsredovisning. Brevet har varken formkrav eller revideras av revisor, sĂ„ledes kan författaren fritt göra textval för att pĂ„verka lĂ€saren.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur VD-brev Ă€r utformande i svenska och tyska börsnoterade bolag under krisĂ„ret 2009.

The purpose of this study is to achieve an understanding of how a CE- marking process is conducted and to identify the relevant factors that must be considered in such a process. We have conducted our study at Lo?vhults Svets & Smide AB (Lo?vhults) in Skruv, Sma?land Sweden, which are manufacturing brackets for small covering constructions.To understand how a CE-marking process is conducted several documents and provisions have been reviewed to achieve a basic understanding and insight of the subject. It thus led to that guideline ETAG 015 were studied and the factors to be considered in the CE-marking of brackets were identified. Together with Jan-A?ke Johansson at Lo?vhults we agreed on four different brackets to investigate for a potential CE-marking.

Att flyttas frĂ„n intensivvĂ„rdsavdelning (IVA) till vĂ„rdavdelningen kan ur patientens perspektiv leda till olika upplevelser, bĂ„da positiva och negativa. SjĂ€lva överflyttningen kan ge Ă„ngest, oro och otrygghet till patienterna men kan ocksĂ„ upplevas som positivt och oproblematiskt. Överflyttningen till vĂ„rdavdelningen kan vara abrupt eller vĂ€lplanerat och detta kan pĂ„verka patienternas upplevelse och kĂ€nsla. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av överflyttning frĂ„n IVA till vĂ„rdavdelning. Kvalitativ metod anvĂ€ndes med intervjuer som datainsamlingsmetod dĂ€r nio patienter intervjuades.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska vÀlbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och Äklagare relaterade till psykiskt vÀlbefinnande.En grupp bestÄende av 83 mÀn och kvinnor besvarade en enkÀt, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och Äklagare prÀglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade pÄ ett signifikant sÀtt till sÀmre psykiskt vÀlbefinnande Àn mÀn och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trÀngde ocksÄ i större utstrÀckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare Äterkommande obehagliga minnen av hÀndelsen. Studien fann Àven signifikanta skillnader i psykiskt vÀlbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar pÄ att förhörsledare som upptrÀder pÄ humanitÀrt sÀtt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska vÀlbefinnandet..

En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ordet feminist Àr laddat och hur ordet anvÀnds. Redan nu föreslÄr nÄgra att ordet bör bytas ut, i korpusarna frÄn SprÄkbanken anvÀnde nÄgra skribenter humanist eller jÀmstÀlldist istÀllet för ordet feminist. För att se hur ordet har Àndrats över tid har jag anvÀnt mig av tre olika korpusar frÄn SprÄkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet Àr: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehÄllsanalys dÀr jag konstruerade ett analysinstrument som anvÀndes pÄ samtliga material. Sammanfattningen Àr att ordet feminist Àr vÀldigt laddat, bÄde i positiv samt i negativ bemÀrkelse.

Personlighetspsykologin Àr uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tÀmligen fristÄende personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lÀgga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka grÀnser evolutionen satt för behov för mÀnniskans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, frÄn evolutionsteori hÀrledda, övergripande mÄlen; överlevnad, fortplantning, socialt mÄl, lÀrande, att Ästadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslÄs ett sÀtt att betrakta behov hierarkiskt dÀr den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att Àndra viktighetsgrad pÄ behov genom inlÀrning och en hierarki baserat pÄ kronologiska stadier ger en generell beskrivning.