Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag.Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts.

Bakgrund:Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra.

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att utnyttja marknadens osäkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: Metodmässigt bygger vår studie på sekundärdata, med fokus på Ericssons historiska slutkurser på aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lämpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar på nästkommande år. TEORI: Vi utgår från tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Investeringar i utlandet blir allt vanligare och många svenska fondförvaltare erbjuder sina kunder olika utländska fonder. Vid internationella investeringar tittar man ofta på den ekonomiska tillväxten i de olika länderna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stor påverkan den ekonomiska tillväxten har på aktieavkastningen. På grund av saknade observationer i data ger den empiriska undersökningen inga klara resultat, när jag korrigerar för detta får jag ett negativ samband men får då med ett litet stickprov. De tidigare studierna visar även på ett negativt samband.

Arbetstillfredsställelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A.

Uppsatsen undersöker om varumärkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt på företags lönsamhet och genererat aktieägarvärde.  Det är viktigt för företag med konkreta bevis på sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieägarvärde för att optimera resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hävda sin nytta i företaget.  Marknadsföringsinvesteringar förväntas bland annat förbättra produkters upplevda kvalitet och därigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering från konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jämför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar på lönsamhet och aktieägarvärde. De resultat som kan säkerställas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt på företags bruttomarginal och räntabilitet på eget kapital..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT.

Att kundens förväntningar på kundbemötandet uppfylls är viktigt, då det påverkar kundens lojalitet samt ger effekter på butikens lönsamhet. Vi ville därför ta reda på hur butikspersonalens bemötande i just klädkedjebutiker kan påverka kundens tillfredsställelse och lojalitet. Genom att anpassa bemötandet efter vad kunden förväntar sig kan detta uppnås, men för att kunna anpassa bemötandet krävs kunskap om vilka förväntningar kunden har. För att uppnå kundtillfredsställelse och få lojala kunder kan butikerna arbeta efter Zeithamls (2009) kundgapsmodell, som visar kundens förväntningar på bemötandet i förhållande till butikspersonalens uppfattning om hur kunden vill bli bemött. För att ta reda på om butikschefer och kunder har olika uppfattning om bemötandet har vi använt oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod, där vi utfört tre personliga intervjuer med butikschefer i klädkedjebutiker i Varberg samt en fokusgrupp med butikernas kunder.

Syftet med denna undersökning är att fastställa konsumenters uppfattning om SAS varumärkesattribut och utröna vilka av dessa som har påverkats av den ekonomiska kris som företaget genomgick under hösten 2012. Metoden utgjordes av en tvåstegsmodell med fokusgrupp som inledande stadie i studien i syfte att ta reda på vilka attribut konsumenter associerar med SAS, samt en enkätundersökning för att ta reda på huruvida det har skett en förändring i uppfattningen om dessa attribut tillhörande SAS. Teoretisk anknytning har tagit utgångspunkt i Aakers (2002) modell för varumärkeskapital samt teorier om attribut och konsumenters uppfattning. Resultatet visar att ingen stor förändring i uppfattningen har skett kring den övergripande uppfattningen om SAS, dock kunde tendenser till förändring i uppfattning anas om ett antal av SAS varumärkesattribut. I undersökningen framkom att lojala kunder hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-lojala kunder, att SASEuroBonusklubbmedlemmar hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-medlemmar, samt att yngre respondenter i högre utsträckning upplevde att deras uppfattning om SAS var mer negativ efter SAS senaste kris jämfört mot äldre..