Vårt syfte med studien är att undersöka hur enhetschefer anser att de ger och hur de får positiv feedback och i hur stor utsträckning det förekommer. Vi har valt att göra studien i en kommun, inom vård och omsorg, där enhetscheferna har samma chef och finns i samma verksamhet. Vår frågeställning: Förekommer positiv feedback och i sådana fall i vilken typ av kommunikationsform?I vilken utsträckning förekommer positiv feedback?Hur upplever enhetschefen positiv feedback?Vi har valt att använda en kvalitativ metod och göra intervjuer med semi- strukturerade frågor. Undersökningen genomfördes med att vi intervjuade nio enhetschefer inom vård och omsorg i en kommun.

Introduktion: Under 1990-talet upptäcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevärt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvälvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial påverkan och omvårdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgått en profylaktisk mastektomi.

Syftet med vår undersökning var att utifrån gällande kursplan i Idrott och hälsa arbeta med kroppsuppfattning i form av koordination och styrka genom två olika arbetssätt, äventyrsgympa och redskapsgymnastik. Samt jämföra elevernas uppfattningar om hur dessa arbetssätt påverkar deras stämning och deltagande. Vilket undervisningssätt som eleverna ansåg som roligare, under vilket av lektionstillfällena de tyckte sig vara mer aktiva och i vilken utsträckning de upplevde att de arbetat med sin koordination och styrka var de frågeställningar vi utgick ifrån. Vi har genomfört en aktionsstudie på en grundskola i Luleå där två sjundeklasser deltog. resultatet visar på att eleverna är mer positivt inställda till äventyrsgympan då de anser att denna form gör dem mer aktiva men också tränar deras styrka och koordination i större utsträckning än redskapsgymnastiken.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Varje dag insjuknar 15 ? 20 kvinnor. För bröstcancer finns olika behandlingsprinciper: Kirurgi, strålbehandling, hormonell- samt cytostatikabehandling. Bröstcancerbehandling för kvinnor innebär såväl fysiska och psykiska svårigheter som resulterar i en förändrad kroppsuppfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka mödrars upplevelser av hur överföring mellan mor och dotter kan se ut gällande kroppsuppfattning och utseende, samt hur överföringen kunde påverkas genom medvetna val i mödrars eget förhållningssätt till sina kroppar. Tidigare forskningsresultat visade att moderns förhållningssätt till den egna kroppen i relation till kost och motion påverkade döttrarnas ätbeteende. De teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys teorier kring anknytning, Meads den generaliserade och signifikante andre, Bourdieus begrepp hexis samt Chodorows teorier om modersfunktionen. Fem intervjuer med mödrar, i åldern 35-45 år genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in för att senare transkriberas.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna för kvinnor i Sverige där mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling. Mastektomi kan bidra till en förändrad kroppsuppfattning som kan leda till lidande för drabbade kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i tolv artiklar varav fyra var kvalitativa och åtta var kvantitativa.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur människor som regelbundet utövar teater och/eller musikal utvecklar och agerar sin identitet och sin medvetenhet om den egna kroppen i ett postmodernt samhälle..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp gymnasieelever ser på sitt eget och andras identitetsskapande i förhållande till media. Frågeställningar:?       Vilken inverkan anser deltagarna att media har på deras sociala kön och kroppsuppfattning??       Ser deltagarna någon skillnad på hur killar och tjejer förhåller sig till media i sitt identitetskapande??       Vad anser deltagarna att de normer och ideal som media förmedlar innebär för derasidentitetsskapande? Sammanfattning:Vår datainsamlingsmetod har bestått av två kvalitativa gruppintervjuer som genomförts på gymnasieskolor med deltagare som går sitt tredje år. Vid analysen av den insamlade empirin har vår teoretiska utgångspunkt varit Socialkonstruktionism och fenomenologin vår förståelsegrund.  Vid analysen har vi använt oss utav IPA ? metoden.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem i samhället. I Sverige har hela 11 procent av befolkningen fetma, alltså ett BMI över 30. Fetma ger olika följdsjukdomar såsom hypertoni, diabetes och stroke som står hälso- och sjukvården dyrt, men fetma påverkar individen mycket mer än så. Då det inte finns någon annan lösning kan överviktskirurgi bli aktuellt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vad som påverkar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och livskvalitet hos personer med fetma, före och efter behandling med överviktskirurgi.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor. Bröstcancer kan leda till att kvinnor måste ta bort en del eller hela sitt bröst. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst av följd av bröstcancer. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999-2009. Artiklarna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys metod med en manifest ansats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Feldenkrais-metoden kan vara till hjälp i sångutövande, och hur man kan använda Feldenkrais-metoden i sångundervisning. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning där jag utgått från litteratur, en intervju samt deltagande observation ur ett emiskt/etiskt perspektiv. Som sångare eller utövare av något musikaliskt instrument är det av stor vikt att man är medveten om, och tar hand om sin kropp, för att kunna prestera på topp och hålla i längden. Feldenkrais metoden kan i detta fall fungera som en nyckel till att finna lätthet i rörelse och andning. Man bör dock belysa att det finns många andra metoder att nå kroppsligt välbefinnande på, och att det är upp till individen att känna vad som passar bäst.The aim of this thesis is to examine if the Feldenkrais- method can be of help in singing practise, and how you can use the method in voice teaching.

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer.