Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och kräldjursfaunans utbredning ochförekomst inom västra Järvafältets naturreservat och Barkarbyfältets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och kräldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden.En grod- och kräldjursinventering gjordes under våren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under våren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harockså tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en så riktig bild av grod- ochkräldjursfaunans förekomst som möjligt.Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och kräldjur som förväntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sällsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). Inomundersökningsområdet finns goda och varierande livsmiljöer för såväl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsättningar för att skapa bättre miljöer för groddjur genomatt anlägga småvatten samt att stärka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsområdet.Barkarbystaden och dess pågående utbyggnad kan komma att påverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra Säbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en Positiv inverkan på grod- ochkräldjursfaunan om utförandet sker med hänsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp..

?Barn som masserar slår inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gånger hört cirkulera inom förskola och skola men även ute i samhället, via media och allmänna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda på om taktil massage kan ge några effekter på barn i förskoleåldern. I litteraturgenomgången redogörs från massagens historia till dagens aktuella forskning inom ämnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgången ställs problempreciseringen om massagens effekter kan ha någon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleåldern.

I och med inrättandet av den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden genomgick den svenska Utlänningslagen en betydande reform med en övergång till ett renodlat tvåpartssystem med överprövning i domstol och större inslag av muntlig förhandling. Förhoppningar fanns om att en ökad öppenhet skulle leda till större tilltro till systemet samt få en Positiv inverkan på rättssäkerheten. Då den utlänningsrättsliga lagstiftningen i stort sett kan sägas vara uppbyggd kring fastslagna principer och metoder så blir definitioner av grundläggande begrepp av central betydelse. Detta märktes väl, särskilt i media, under 2007 med Migrationsverkets vägledande beslut gällande irakier där verket fastslog att en väpnad konflikt ej kunde anses föreligga i Irak. Prövningen blev därmed inriktad mot begreppet svåra motsättningar med en fokusering av den individuella prövningen i det enskilda fallet på orsakssamband mellan sökandens anförda skäl och de svåra motsättningar som fick anses rådande i vissa delar av Irak.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de båda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmåga att i en positiv riktning påverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel på faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna påverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer från olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med någon form av IT.

Det övergripande syftet med vår uppsats har varit att titta på barnarbete samt barnens arbetsförhållanden i tre, för Sverige, viktiga branscher, det vill säga sågverksbranschen, skogsbranschen och gruvbranschen. Vi har framförallt tre problemområden som ska undersökas. Det första området är barnens sociala situation i hemmet och på arbetet. Det andra området innefattar Sveriges ekonomi och dess betydelse för antalet barnarbetare. Det tredje och sista problemområdet är lagarnas betydelse för barnens arbetssituation.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

Bakgrund: Åler, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolestrol är de mest kända och vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt. De flesta riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkt anses gå att förändra genom att ändra på personens levnadsvanor. Det är dock svårt för många personer att börja med, och behålla dessa förändringar efter en hjärtinfarkt. En förutsättning för omvårdnaden och motivationsarbetet till livsstilsförändringar är en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som har positiv respektive negativ inverkan på förändrad livsstil hos personer som drabbats av hjärtinfarkt.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Bakgrund: Långvarig smärta är den smärta som har pågått i mer än tre till sex månader, kroppsligt fyller den ingen funktion. Smärta är kopplat till lidande, då utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan påverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av långvarig smärta. ? Hur hanteras den livsförändring som långvarig smärta bär med sig? ? Hur påverkas hoppet av det lidande som långvarig smärta är starkt förknippat med? ? Vilken betydelse har den långvariga smärtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie och baseras på nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av främjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anställda som personalledare inom Samhall, med minst ett års arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av åtta personalledare, anställda på Samhall i två kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller Luleå tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bäckensmärta upplever Basal Kroppskännedom. Sex gravida kvinnor med smärta från ländrygg/bäckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. Mätmetoderna var både kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mätmetod visade sig ej vara tillräcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivåerna som BK bygger på.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.