Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården.Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat.

Det har ofta antagits att en anställd är lycklig därför att han eller hon är framgångsrik. Det finns dock studier som stödjer den alternativa hypotesen, nämligen att lycka är en anledning till varför vissa anställda är mer framgångsrika än andra. Denna studie syftar till att undersöka huruvida lyckliga anställda är mer produktiva och framgångsrika än mindre lyckliga anställda. Det genom att undersöka om personligt disponerad positiv affekt (TPA) kan predicera arbetsprestationer. Deltagarna var 98 anställda, varav 60 kvinnor, som rekryterats från sex organisationer.

Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Föreliggande uppsats syftar till att se om en lösning av den afghanska konflikten och en varaktig fred i landet är möjligt. Den teoretiska utgångspunkten har utgjorts av en del freds- och konfliktteorier samt en rad konfliktlösningsprinciper. Jag har med hjälp av en kvalitativ textanalys sett på fredens möjligheter i landet samt på möjliga lösningar av den afghanska konflikten. Jag har kommit fram till att landet har en oerhörd lång väg att gå för att nå en positiv fred. De principer som gör det möjligt för konfliktparter att leva med oförenliga mål, acceptera varandra och leva sida vid sida med varandra finns inte i dagens Afghanistan, vilket också gör lösningen av den afghanska konflikten svår.

 Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Det är bevisat att regelbunden fysisk aktivitet har en mycket positiv verkan på många av kroppens system. Därför är syftet med studien att undersöka samband mellan typ av motivation och fysisk aktivitet bland studenter. Fysisk aktivitet och motivation har därför kopplats till teorier, framförallt self- determination theory (SDT). Resultaten framtogs genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätundersökning.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Detta examensarbete innehåller en litteraturgenomgång av hur forskare och ledande pedagoger ser på temaarbete och ämnesintegrering jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Arbetet har också omfattat en enkät- och intervjuundersökning av hur elever i de senare åren på en mindre skola i Tornedalen uppfattar dessa tre metoder ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Frågeställningarna har baserats på läroplanens kunskapsmål. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av hur synen på kunskap och lärande i skolan ser ut från forskarhåll. Dessutom granskades läro- och kursplanerna med avseende på eventuellt stöd för användandet av dessa ovannämnda undervisningsmetoder.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov.

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall världen över. Många av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - såsom rökning, övervikt och fetma, dålig kosthållning och fysisk inaktivitet - är livsstilsrelaterade och påverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hälsobeteendeförändring, men det traditionella sättet att inom sjukvården ge råd till patienterna är ofta ineffektivt och resulterar sällan i någon bestående beteendeförändring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hälsobeteendeförändring, samt att beskriva vilka hälsoeffekter sjuksköterskans stöd kan få för patienten. Resultatet visade att arbetet med hälsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, när tid och resurser fanns avsatta, samt att brist på tid och sviktande stöd från ledningen var de största hindren mot ett hälsofrämjande arbetssätt.

Internet har i över 20 år påverkat samhällets förutsättningar, så även skolans arbetssätt och undervisningssituation. Förändringarna i samhällssektorn avspeglar sig inte minst i samhällskunskapsämnet både gällande innehåll, administration och kommunikation. Satsningarna på internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frånvaro. Därav arbetets relevans där syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i samhällskunskap beskriver internets påverkan på samhället och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i användande hos de intervjuade lärarna.

Syftet med denna studie var att få en djupare inblick i hur idrott och hälsa ämnet kan påverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nätverk samt främja utvecklingen av en positiv självbild. Studien tog sin utgångspunkt utifrån tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har små sociala nätverk, har sämre fysisk och psykisk hälsa än samhällets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien användes ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger på grundsärskolan samt gymnasiesärskolan. Resultatet visade att eleverna har få sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfären och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad ålder.

Syftet med studien är att få en inblick i hur tre lärare i årskurserna två, fyra och fem ser på, och bemöter, flerspråkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som används för materialinsamling är intervjuer med tre klasslärare och klassrumsobservationer i deras klasser på samma skola. Resultaten från intervjuerna visar att de undersökta lärarna på skolan säger sig vara positivt inställda till flerspråkighet. Under observationerna i lärarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra språk än svenska. En inre frustration av när hon hör andra språk än svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra språk än svenskan.