Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden.Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

Bakgrund: HIV/AIDS är en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhället, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS är en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vården. Detta är ett problem eftersom att målet med hälso- och sjukvård är en god vård på lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vården.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Två övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vård och kroppsspråk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frågor och opassande språk och hårda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vården, vilket orsakar patienten vårdlidande.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law.There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is.When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender.

Diskriminering kan bero på olika attityder, en av dem är att man ogillar medlemmar av den gruppensom man själv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltså ibland ske utan att man har någonnegativ attityd till den andra gruppen. I den här studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende på om den baseras på utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten än av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill säga att människor är merförlåtande när diskrimineringen sker därför att någon är partisk än när diskrimineringen sker därföratt någon är hatisk. Studien visade också att personer som skattar högt på social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

SammanfattningLikabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.