Som förälder till en 12-åring ser jag en stor förändring i konsumtionsmönstret jämfört med då jag själv var barn på 70-talet. Skillnaden består kanske främst i att barn idag, generellt sätt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar än vad min generation hade då vi var barn. Detta är ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats är att undersöka föräldrars syn på, och hur de resonerar kring, barns konsumtion av "prylar". Jag har lagt särskilt fokus på konsumtion av märkeskläder, mobil och användande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt föräldrars inställning till barns konsumtion genom att göra en empirisk undersökning där jag har intervjuat åtta föräldrar till barn i åk 5 och 7.

Metod: Vi genomför en eventstudie där publicerad ryktens effekt studeras under en specifik händelseperiod. Därmed ges möjlighet att kunna påvisa om det förekommer överavkastning på grund av rykten. Den eventuella överavkastningen beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Empiri: Undersökningen baseras på 186 positiva rykten ur Affärsvärldens ryktesspalt Börsgolvet under tidsperioden 2004-2007. Slutsatser: Undersökningen fann att positiva rykten genererar en positiv överavkastning på kort sikt, om än i blygsam skala. Den kategori av rykten som generar högst överavkastning är rykten om att företaget är en uppköpskandidat .

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Barns lek ses som välgörande för barns utveckling och välmående. Idag framställs stress som ett problem för många barn, även inom förskolan. Barns stress och lek antas vara två sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollärares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. Målet är att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förståelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien är av kvalitativ empirisk art och grundar sig på enskilda intervjuer med sju förskollärare från fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara så väl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken när den är välfungerande innehåller många aspekter som kan anses både stressförlösande och stressförebyggande.

I dagens läge då konkurrensen för de större företagen är en global företeelse blir jakten på kostnader av primär art. Ett sätt att minska dessa är att flytta tillverkningen till ett lågkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges gränser. Electrolux är redan där. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lågkostandsland.

Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter präglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivåer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer påtagliga. Både verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstäderna på bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmässigt mellan år 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats är att genom en jämförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som ägt rum i de båda kommunerna med avseende på områden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsättning, kommunal skattenivå och arbetslöshet.

Vårt syfte med detta examensarbete var att få insikt i vilka metoder som används för att föra in eleverna i det matematiska språket. För att få reda på detta har vi använt oss av litteratur kring ämnet, enkäter till pedagoger och läromedelsförfattare och vi har i två klasser gjort observationer, där vi iakttagit lektionstillfällen i matematik. Resultatet från våra studier visar att både pedagoger och läromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska språket för eleverna..

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansåg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benämningen för CSR är socialt ansvarstagande företag. När vi började orientera oss i ämnet märkte vi att det var få uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestämde oss till slut för att vår uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgångspunkt. Efter många diskussioner kunde vi till slut fastställa vår forskningsfråga som är: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna fråga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.