Idag utgör fonder en allt större del av hushållens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst är fondsparande aktuellt då 2009 gick till historien som ett rekordår för fondsparande i Sverige. Faktum är att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig på fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. Därför ämnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter är starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Detta examensarbete har utförts av Sadik Ameti, Magnus Sandberg och Kristian Fazakas påInstitutionen för Ingenjörshögskolan på Högskolan i Borås, på uppdrag av YIT Sverige AB.Den västsvenska klimattjänstsmarknaden präglas av en väldigt hård konkurrens både från nyaoffensiva företag samt gamla mer etablerade företag. Därför vill YIT upprätta enkonkurrensanalys för den västsvenska marknaden. Konkurrentanalysen skall ge insikt i vilkadet är som är konkurrenter och hur de arbetar på marknaden, skillnaden mellan företagen samthur konkurrensen skall bemötas av YIT.Syftet med detta examensarbete är att undersöka och kartlägga vilka som är YIT:skonkurrenter. Tyngden ligger på bedömningen av företagens finansiella ställning mellan åren2005 till och med 2007. Anledningen till att analysen fokuserar på åren 2005 till 2007 ärbland annat för att dessa år var högkonjunkturår, vilket gör att man kan bilda sig enuppfattning av hur konkurrenterna agerar när det är bra ekonomiska tider och därmed ingastörningsmoment från omvärlden.

The Swedish carrot market is dominated by a few big companies and three of them stands for 50 % of the market. During the last twenty years the number of growers has decreased, the area and the harvest have increased. The big producers have invested in advanced and expensive postharvest equipment that fulfils the high standards of the food industry. Few carrot producers are members of an organisation and they keep contacts with there buyers one by one. The buyers are mostly wholesalers and these have during a long period of time decreased the number of suppliers.

Vi har valt att undersöka hur optikerbutiker på Storgatan i Luleå hanterar konkurrens. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur optikerbutikerna arbetar för att skapa konkurrensfördelar och om ägarformen påverkar detta arbete. Vi har även valt att undersöka om det finns något samband mellan företagens arbete och deras finansiella ställning. I denna uppsats är Simons styrmodell central och den består av fyra styrverktyg: diagnostisk styrning, gränsskapande styrning, interaktiv styrning samt styrning efter värderingar. Även Porters teori om konkurrensstarka företagsstrategier har använts genomgående i uppsatsen.

Out of totally 1862 hectares of the Swedish fruitacerage, only 142 hectares are cultivated according to the EU-standards for organic farming. Only 73 hectares are connected to the Swedish control organisation KRAV. Therefore only fruit from this acreage can be sold as organic. The aim of the study was to further investigate the organic fruit production regarding cultivation, market and firm strategy. Through interviews with 36 fruitproducers the situation for organic fruit and the companies were examined.

Övergången till digital-TV och en allt billigare teknik för TV-produktion har triggat den explosionsartade ökningen av nischade TV-kanaler. I det allt mer fragmentiserade och individualiserade svenska samhället har nischkanalerna nått framgångar. Deras utbredning och popularitet rör om i grytan på en tidigare relativt statisk marknad och ingen aktör lämnas opåverkad. Tydligt är att de stora TV-kanalerna tappar mark och måste anpassa sig till det nya TV-landskap som håller på att ta form. Allt verkar peka på en fortsatt ökning av nischkanaler.

Nya regler för den svenska elmarknaden trädde i kraft den 1 januari 1996 och den innehöll regler som skulle innefatta konkurrens i elproduktion och handel med el. Transport av el i nätet betraktas dock som ett naturligt monopol och kom därmed att undantas konkurrensutsättning. Syftet med avregleringen 1996 var att skapa valfrihet för el-användarna och öka effektiviteten i produktions och försäljningsledet. ?Konkurrensen inom elhandeln skulle skapa förutsättningar för en ökad pris och kostnadspress inom elförsörjningen?.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva och pröva befintliga teorier som behandlar konkurrensstrategier samt visa vilka konkurrensföredelar som används inom branschen för att vidare visa småföretagare som verkar inom hushållsnära tjänster vart öppningar finns för att skapa långsiktiga konkurrensfördelar. Författarna ämnar bidraga till forskningen kring hur småföretagare skall bevara en ihållande konkurrenskraft inom branschen. Efter granskning och analys av ett urval av företag ger författarna ett verktyg som företagen kan använda sig av för att finna en god konkurrensstrategi. Metod: Metoden för examensarbetet har en kvalitativ ansats då empirimaterialet baseras på semistrukturerade intervjuer. Detta kompletteras med kvantitativ sekundärdata för att kunna utföra en branschanalys samt kvantitativ information från respondenterna för att kunna skapa jämförande grafer.

Syftet med det här projektet är att starta en butik som säljer ekologiska och miljövänligakläder. Genom att utarbeta en affärsidé, affärsplan och göra en marknadsundersökningfår vi reda på om detta är möjligt. Idén har vuxit fram under utbildningensgång då många kurser tagit upp den miljöpåverkan våra kläder står för. En annan anledningär att Borås nyligen blivit en Fair Trade City, vilket innebär att Borås stad skaha ett visst utbud av ekologiska och miljömärkta varor.För att kunna skapa en affärsplan behövs olika verktyg och metoder, några av dessaär litterära, muntliga och undersökningar. Undersökningarna består av en påstan intervjuoch en enkätintervju som bl.a.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

SammanfattningVårt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt när det råder nästintill perfekt konkurrens på en marknad.Utgångspunkten i problematiseringen var att ta reda på hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har på den marknad de befinner sig. Utifrån den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastämmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner på två större företag inom branschen. Detta för att få en så djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad värdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. Värdekedjananvänds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de säger.Båda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sätt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp att konsumenternas konsumtionsbeteende har förändrats och att det har blivit ett starkare tryck från omgivningen att företagen måste ta sitt samhällsansvar. Sett till den ökade konkurrens inom livsmedelsbranschen kan samhällsansvar vara ett sätt för livsmedelskedjorna att skapa ett mervärde åt sina kunder. Dock måste företagen besluta sig för hur de ska arbeta med detta för att det ska vara strategisk relevant.Problemformulering: Vilken betydelse har samhällsansvaret för livsmedelsbranschens långsiktiga överlevnad?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera hur vida livsmedelskedjornas samhällsansvar stämmer överens med deras kunders uppfattning. Uppsatsen har även som syfte att se om det finns några skillnader mellan företag som positionerar sig med lågpriskoncept i sin affärsidé i förhållande till företag som inte gör det.Metod: Uppsatsen har använts dig av både en kvalitativ samt en kvantitativ ansats till undersökningen.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.