Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, Pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning.De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ?sex säljer? är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas självupplevelser gällande gränsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tänkas uppstå i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar två fokusgruppsintervjuer där fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfälle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter är en rotlös grupp som, i brist på arbetsledning, ofta är helt utelämnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstärker svårigheten i yrket är att yrkesrollen inte är den samma när assistenten byter tjänstgöringsställe till en annan brukare, utan är knuten till en specifik brukare.