Allt fler läkemedel framställs som kan förbättra människors hälsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till läkemedelsanvändning. Främst hos äldre personer som intar flera läkemedel samtidigt, vilket benämns Polyfarmaci. En orsak till Polyfarmaci är att äldre ofta har flera sjukdomar som kräver medicinsk behandling. Andra orsaker är bristande rutiner för uppföljning av läkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att äldre kan ha olika förskrivare.

Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner.

Bakgrund: Utvecklingen av olika läkemedel och behandlingar har tillfört bättre behandlingsmöjligheter för äldre som har lett till ett längre liv. Eftersom äldre lider ofta av olika sjukdomar konsumerar de flera läkemedel än andra åldersgrupper. Samtidigt, kan förekomst av olika läkemedelsbehandlingar, som definieras som Polyfarmaci, medföra en ökad risk för negativa effekter som kan påverka patientens välbefinnande och livskvalitet. Det är därför viktigt att belysa vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med Polyfarmaci. Genom identifiering av omvårdnadsproblem kan sjuksköterskan sedan prioritera och leda omvårdnadsåtgärder som gynnar den äldres trygghet och välbefinnande.Syfte: Att belysa omvårdnadsproblem relaterade till Polyfarmaci hos äldre.Metod: Arbetet har utförts som en litteraturöversikt.

Bakgrund: Användningen av läkemedel ökar i samhället och speciellt bland äldre. När människan åldras ökar risken för sjuklighet, detta i kombination med det naturliga åldrandet gör att läkemedel kan få förändrade effekter så som interaktioner, biverkningar samt låg följsamhet till läkemedelsbehandlingen. Distriktssköterskan träffar dessa patienter i sitt arbete dagligen. Syfte: Syftet med studien är att belysa konsekvenserna av Polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteratursammanställning utförd som innehållsanalys på 14 artiklar som resulterade i fem underteman och ett tema.

Bakgrund: Utvecklingen av olika läkemedel och behandlingar har tillfört bättre behandlingsmöjligheter för äldre som har lett till ett längre liv. Eftersom äldre lider ofta av olika sjukdomar konsumerar de flera läkemedel än andra åldersgrupper. Samtidigt, kan förekomst av olika läkemedelsbehandlingar, som definieras som Polyfarmaci, medföra en ökad risk för negativa effekter som kan påverka patientens välbefinnande och livskvalitet. Det är därför viktigt att belysa vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med Polyfarmaci. Genom identifiering av omvårdnadsproblem kan sjuksköterskan sedan prioritera och leda omvårdnadsåtgärder som gynnar den äldres trygghet och välbefinnande.Syfte: Att belysa omvårdnadsproblem relaterade till Polyfarmaci hos äldre.Metod: Arbetet har utförts som en litteraturöversikt.

Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsproblem som kan uppstå i samband med Polyfarmacihos äldre personer. Litteraturstudien gjordes med beskrivande design. Datainsamling viadatabaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 kvantitativa artiklar. Resultatetvisade att det fanns samband mellan Polyfarmaci och flera specifika omvårdnadsproblembland äldre personer.

Under de senaste 20 åren har läkemedelsanvändning hos äldre fördubblats. Sverige har relativt hög medellivslängd internationellt sett. Idag finns det cirka en halv miljon svenskar som är över 80 år. Allt fler blir äldre bl.a. tack vare läkemedel och behandlingar som räddar många liv.

Antalet äldre har ökat i hela världen och fortsätter att öka. I takt med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och därmed även läkemedelsanvändningen. Personer över 80 år konsumerar i genomsnitt 5,8 läkemedel per person och äldre på sjukhem tio läkemedel per person vilket är en ökning med 60 % sedan slutet av 1980-talet. Anledningen till denna ökning är att det idag finns stora möjligheter att förebygga och behandla många sjukdomar eftersom det hela tiden utvecklas nya läkemedel och behandlingsmetoder. Polyfarmaci och olämplig förskrivning av läkemedel till äldre över 65 år enligt Beers kriterier (se bilaga I) är ett växande och världsomspännande hälsoproblem.

Av de läkemedel som förskrivs i Sverige, konsumerar de äldre över 65 år ca 40 %. Anledningen är att denna grupp drabbas av många sjukdomar och behandlas med fler läkemedel. Äldre får generellt sett annorlunda och fler biverkningar än yngre. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur sjuksköterskan kan säkerställa en god farmakologisk omvårdnad hos äldre och uppmärksamma de konsekvenser som uppstår till följd av Polyfarmaci. Studien utfördes som en litteraturstudie där 22 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades varefter två teman framträdde.

Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som överförs via luften och ses som ett globalt problem trots att tuberkulosfallen har minskat. Syftet med C-uppsatsen var att belysa smittspridning, sjukvården och sjuksköterskans roll i nosocomial tuberkulos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där huvudresultat från artiklarna sattes in under subkategorier och kategorier. Resultatet innefattar 15 vetenskapliga artiklar där sju använde sig av kvalitativa metoder och åtta av kvantitativa metoder. Huvudresultatet redovisar att sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bekämpa tuberkulos och att det är större risk att drabbas av tuberkulos vid arbete inom sjukvården.

Den här rapporten bygger på uppgifter från Socialstyrelsens nya, individbaserade läkemedelsregister, som är avsett att användas för epidemiologiska undersökningar, forskning och framställning av statistik. Registret innehåller uppgifter om läkemedel och andra varor som expedierats mot recept sedan 1 juli 2005. Registret innehåller personnummer, tillsammans med uppgifter om patientens kön, ålder och folkbokföringsort. Syftet med det här arbetet var att analysera läkemedelskonsumtionen hos de äldsta läkemedelsanvändarna (65-74 år samt 75+) i Norrbottens län år 2006. Vilka var de största läkemedelsgrupperna? Skilde sig läkemedelsanvändningen bland äldre i Norrbotten från den bland äldre i riket som helhet, och vilka var i så fall de största skillnaderna? Hur skilde sig läkemedelsanvändningen åt bland norrbottniska kvinnor och män? I vilken grad förekom Polyfarmaci bland de äldsta norrbottningarna? Studien var deskriptiv och baserades på redan insamlade registerdata.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett antal läkare ser på problematiken kring läkemedelinteraktioner samt om läkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan läkare och farmaceuter kan hjälpa till att minska förekomsten av läkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i så fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal läkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrågade läkarna anser att läkemedelsbehandling kan leda till läkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med Polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella läkemedelsinteraktioner använder sig läkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjälpmedel, bland annat datorprogram som varnar för läkemedelsinteraktioner. Läkarna medger att det finns svårigheter också i att upptäcka och särskilja mellan biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna läkemedel använder patienterna naturläkemedel, växtbaserade läkemedel eller receptfria läkemedel som kan bidra till uppkomsten av läkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte är kända av läkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan läkare och apotekspersonal anses vara tillräckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Enligt Socialstyrelsen felbehandlas många äldre genom att de får för många och fel sorts läkemedel. Forskning visar att många av orsakerna till sjukhusvård är relaterade till läkemedel. Socialstyrelsen menar att bristande läkarkontinuitet, avsaknad av gemensam läkemedelslista och brist på rutiner för uppföljningar bidrar till problem med Polyfarmaci hos äldre.Sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården har en viktig funktion i de äldres läkemedelshantering eftersom hon har ansvar för många av momenten i läkemedelshanteringen och förväntas att självständigt göra bedömningar och uppföljningar. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskornas syn på sitt ansvarsområde inom äldres läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård. För att uppnå syftet valdes kvalitativ intervjuanalys där informanterna var sjuksköterskor från den kommunala hemsjukvården.

Bakgrund: Delirium är ett sjukdomssyndrom som yttrar sig genom desorientering, problem med minne, perception och akut beteendeförändring. Delirium är en organisk psykisk störning och är ett övergående tillstånd som ofta drabbar äldre med en komorbiditet. Den äldre befolkningen i Sverige beräknas att öka kraftigt och eftersom att risken för delirium väntas öka med åldern finns en risk att andelen med delirium inom sjukhusvården kommer att öka. Orsaker för att utveckla delirium är multifaktoriella, några föreslagna är demenssjukdom, Polyfarmaci, infektion, elektrolytiska rubbningar, hjärt- och kärlsjukdom, akut sjukdom eller trauma och miljömässiga faktorer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre patienter med delirium inom sjukhusvården.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.