Pollinering är avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika växtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) är en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns två aspekter av kommersiell Pollinering, dels betalar många biodlare för tillgång till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen får av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för Pollinering av sina grödor. Markägare kan ha ett intresse av att spara manuka på sina marker och få en utkomst från biodlarna genom att dessa betalar för åtkomsten. Studien syftar till att klarlägga de effekter som kommersiell Pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida användning och har utgått från intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

In this study, pollen contamination (measured by the number of seeds pollinated by pollen not belonging to any of the clones on the seed orchard) is compared between open pollination and isolated pollination environments in a Scots pine (Pinus sylvestris) seed orchard called Västerhus, located outside Önsköldsvik. In this seed orchard a tent experiment is taking place. Skogforsk has built six large tents covering 12-14 trees with each tent. Fertilization patterns were compared between one tree in a tent with a supplementation of pollen from five clones not represented in the tent and another tree of the same clone subject to open pollination outside the tents. By using DNA markers the paternity was determined for 48 seeds from each tree.

In this study, pollen contamination (measured by the number of seeds pollinated by pollen not belonging to any of the clones on the seed orchard) is compared between open pollination and isolated pollination environments in a Scots pine (Pinus sylvestris) seed orchard called Västerhus, located outside Önsköldsvik. In this seed orchard a tent experiment is taking place. Skogforsk has built six large tents covering 12-14 trees with each tent. Fertilization patterns were compared between one tree in a tent with a supplementation of pollen from five clones not represented in the tent and another tree of the same clone subject to open pollination outside the tents. By using DNA markers the paternity was determined for 48 seeds from each tree.

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees.

Trees of Bergvik apple (Bergviksäpple) planted between 2001 and 2007 have shown varying harvest. This study investigates why some trees gets low or no harvest while others get significantly higher harvest. The aim is to identify some reasons why fruiting differs between the trees and if possible suggest and/or enlighten the tree owners what can be done to improve fruiting. The study includes 25 trees, mostly located in Hälsingland, Sweden. The tree owners have answered two questionnaires, first in the spring with questions regarding flowering and the second in the autumn, regarding harvest.

Det här arbetet handlar om tambins inverkan på naturligt förekommande pollinatörer. Min frågeställning berör: tillgången på näring, hälsotillståndet och populationsnivån hos naturligt förekommande pollinatörer i förhållande till tambins närvaro. Det som framkommit av den här litteraturstudien är att introducerade tambin leder till att naturligt förekommande pollinatörer minskar i antal kring bikuporna, en del arter söker föda på andra blommor eller senare på dygnet än tidigare. Den minskade tillgången på föda som denna konkurrens innebär har en negativ inverkan på humlors kroppsstorlek och därmed deras överlevnad. Samt att tambin kan föra över patogener så som varroakvalster, nosemasjuka och deformed wing virus till humlor vilket leder till minskad livslängd och sämre fortplantning..

De senaste åren har mycket uppmärksamhet riktats mot att allt fler honungsbin dör varje år. Denna utbredda bidöd kan få stora konsekvenser då framställandet av en tredjedel av de livsmedel vi konsumerar är beroende av insektspollinatörer som bin. Detta är en studie om de människor som hjälper till att upprätthålla bibeståndet, nämligen hobbybiodlarna. Biodlingen har studerats genom deltagande observation, personintervjuer och fokusgruppsintervjuer med både etablerade biodlare och deltagare i en nybörjarkurs i biodling. Det insamlade materialet tolkas och analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält och habitus.

Orkidéer har länge utgjort en stor del av forskningen om pollinatörsförmedlad selektion på blomegenskaper. En anledning till intresset för just orkidéer är det stora antal arter i familjen som inte ger någon belöning till pollinerande insekter. Syftet med den här litteraturstudien är att få en överblick över vilka bedrägerimekanismer orkidéer använder sig av för att lura insekter att besöka och pollinera blomman samt se vilka blomanpassningar detta lett till och hur bedrägeri har evolverat. Orkidéer har flera belöningssystem utöver nektar som t.ex. vax, pseudopollen och doftoljor.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, Pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp.

Dagens rationalisering och fragmentering av jordbrukslandskapet bidrar till en försvårad livssituation för pollinerande insekter såsom fjärilar och vildbin. I Sverige är många vildbi- och fjärilsarter hotade och flera arter har redan utrotats helt. Vildbin, tillsammans med andra insekter, utför en oersättlig ekosystemtjänst; Pollinering av grödor. Som landskapsarkitekter kan vi påverka de pollinerande insekternas livssituation genom att medvetet tänka på dessa vid gestaltning av parker och grönområden. Detta arbete omfattas av en inledande litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en avslutande diskussion. I litteraturstudien har vi sammanfattat de hot som finns mot pollinerande insekter idag, vilka som är de viktigaste pollinerande insekterna, samt vilka växtval som kan göras för att gynna deras behov av nektar och pollen.